Kulturell samexistens?

Forskningstidningen Tvärsnitt, utgiven av Vetenskapsrådet och som speglar humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning i Sverige, har jag alltid haft respekt för. Men jag måste verkligen beklaga att man trampat rejält i klaveret i det senaste numret. Man ställer sig frågan 'Ett samhälle för alla?' och temat är 'Kulturell samexistens'.

Givetvis handlar det om hur vi ska leva med islam och man framhåller att konstruktiv samexistens bygger på ömsesidigt beroende. Det är som ett skämt, ett hånskratt i ansiktet på oss svenskar. Vad ska vi vara beroende av i islam och den kultur man för med sig? Vi borde numera vara ett enormt berikat land, men vi ser en annan utveckling. Den beror inte på lågkonjunktur och att Sverige är bebott av idel rasister, någon gång måste det finnas en realistisk syn på Sverige av idag och de enorma problem vi har.

Bilden på hemsidan för att illustrera samexistensen är en blåögd kvinna i hijab och jag undrar om det är drömkvinnan för män idag. Eller, är det en bild av samexistensens essens? En svensk kvinna inlåst i den muslimska kvinnliga religiösa och kulturella uniformen för att allah och mannen inte ska få problem med ordningen i samhället.

Man visar upp umeåprofessorn Mohammad Fazlhashemi i ett porträtt med ett 'alternativ' som en slags lösning på den fördomsfulla bilden av muslimer som medierna visar upp. Men samma man har i debattprogram på tv suttit och sagt att man måste kanske ha ett Genusjihad för att för att befria den muslimska kvinnan.

Det är knappast något som muslimska kvinnor och konvertiter verkar vilja vara delaktiga av. Istället uppgår man så mycket som möjligt i islam med dess kvinnoroll. Det går inte att diskutera bort, hur många moderata och sekulära muslimer man än försöker visa fram överallt.

Under rubriken 'Konstruktiv samexistens bygger på ömsesidigt beroende' funderar
Hans Ingvar Roth, professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet:

"Vad är det som gör att människor från skilda kulturer och med olika etniskt ursprung fungerar så bra tillsammans på en plats men inte på en annan? Hur kommer det sig till exempel att muslimer, kristna och judar kunde leva i harmoni under morernas styre i det medeltida Spanien? Vilka faktorer förenklar respektive försvårar för människor att samexistera? Och vad kan vi lära oss av de goda exemplen?"

Vilka goda exempel finns i Kanada, som han nämner som ett exempel på ett land som med hans mått mätt har lyckats med mångkulturen och som inte pressat på invandrare någon "tjock nationell identitet."

Den som är medveten om de stora problem man har med sin muslimska befolkning och de krav muslimer har på att få leva under sharialagen, kan inte delta i jublet.

Ännu ett klipp från Hans Ingvar Roths essä:

"Bevarandet av den inre freden och ett säkerställande av de yttre gränserna blev de primära uppgifterna för härskarna. De mångkulturella imperierna praktiserade av dessa anledningar en rätt så tolerant politik gentemot olika minoritetsgrupper, även om denna tolerans inte baserade sig på några demokratiska ideal i dagens bemärkelse.
Så länge som minoriteterna inte utmanade statsbildningarna eller vägrade att bidra till statskassan fanns det all anledning för regimerna att ge utrymme för kulturella frizoner, såsom i det ottomanska riket under vissa tidsperioder då det praktiserades kulturautonomi för kristna, muslimska och judiska grupper inom ramen för det så kallade milletsystemet (av arabiskans milla, trosgemenskap)." Tvärsnitt nummer 4 2009

Det vill säga, kristna och judar levde som dhimmis.

Svenska Akademins nya ordförande har också beskrivit det osmanska riket som något positivt:

”Den tolerans som det osmanska riket visade mot oliktänkande är ett av de första exemplen i historien på pluralism och kan tjäna som ett exempel för dagens Europa. Religionstillhörigheten var därför ovidkommande så länge undersåtarna betalade skatt.”

Välkommen till Peter Englund
Föreläsning på Historiedagarna i Västerås, 2005.
”Osmanerna visste värdet av etnisk mångfald”, SvD.

Tolerans är inte ett ord som man kan sätta i samband med dhimmisystemet om man har det minsta insikt i förhållandena. Och det handlar om att islam dominerar samhället.

Vad är det som händer i Sverige och med Sverige? Varför ska Sverige vara ett slags experiment för muslimer som vill leva i islam, men på så kallade demokratiska villkor som jag anser innebär en så stor islamisering som möjligt och under "religionsfrihetens" flagga?



"De kommer att inse att vi gör dem en tjänst när vi tar emot jizya från dem och låter dem gå fria. Då skall de dras en och en för att avkrävas betalning. När dhimmin betalar skall han ta emot ett slag och knuffas undan så att han tror att han har undsluppit svärdet genom detta." al-Maghili (d.1504), Ahkam ahl al-Dhimma (Bat Yeór, The Dhimmi, Jews and christians under Islam, 2005, s.201)
Jizya - beskyddarpenningen, tributen för att få leva.

Läs:
Mosa Sayeds avhandling Islam och arvsrätt i det mångkulturella Sverige, bloggen Garm
Sverige den bästa islamiska staten?, Canute Ocean
Muslimer i Sverige väljer sharia, Canute Ocean

Läs också den suveräna bloggen Islam och islamistövervakaren. Notera särskilt den mycket sakliga och väl underbyggda information som finns i en vänsterspalt vid sidan av de utmärkta blogginläggen!

The Cairo Declaration on Human Rights in Islam, 1990

Annan läsning om de så kallade mänskliga rättigheter som muslimska kvinnor måste få tillgodosedda i Sverige:

Mänskliga rättigheter och människors lika villkor, på vems villkor?, Canute Ocean

© Copyright UltraV