tisdag 3 maj 2016

Hvid mand skurk – brun mand offer

Erik Holstein

Ny antologi fra en række forskere afdækker, hvordan virkeligheden tilpasses en multikulturel ideologi med etniske minoriteter i offerrollen. Konsekvensen bliver vildtvoksende parallelsamfund og et svigt af progressive etniske unge, der gør oprør mod reaktionære kulturmønstre.

Integrationsproblemer skyldes den grumme skandinaviske racisme, og enhver kritik af indvandrere og flygtninge er ondsindet eller i bedste fald upassende. Det gælder selv, hvis kritikken kommer fra medlemmer af etniske minoriteter, der i så fald er forrædere mod deres egen gruppe.

Sådan er tankegangen hos mange integrationsforskerne og meningsdannere i både Danmark og Sverige ifølge den nye antologi ”Multikulturalismens fælder”. En tankegang, der fungerer som en ideologisk spændetrøje, der skævvrider integrationsindsatsen.

Det er Mehmet Ümit Necef og Torben Bech Dyrberg, der har redigeret antologien, der primært har bidrag fra forskere fra de to lande. Forfatterne ser kulturel forskellighed som en berigelse i visse situationer, men de anfægter multikulturalisme som et helligt princip, hvor selv arkaiske kulturelle normer er fritaget for kritik. Og forfatterne er dødtrætte af den offerrolle, etniske minoriteter ofte ender i.

Kulturracisme

Frem for alt køber forfatterene ikke den nye ”kreative” definition på racisme, som det politisk korrekte segment har udviklet, den såkaldte ”kulturracisme”. Her defineres kritik af kulturen i etniske kredse også som racisme.

Antologien sætter spotlys på et helt afgørende element. For ”kulturracisme” er og bliver et forskruet begreb, der både hæmmer en demokratisk debat om kulturelle normer, hæmmer integrationen og devaluerer de lidelser, den biologiske racisme har ført med sig.

Perversiteten ved den biologiske racisme er netop, at den ikke bedømmer mennesker ud fra holdninger eller handlinger, men ud fra hudfarve eller ”race”. Det var nazisternes forfølgelse af selv assimilerede tyske jøder et rædselsvækkende eksempel på.

Anderledes med kultur, der frem for alt er et sæt af normer og holdninger, der selvfølgelig kan diskuteres og anfægtes, ligesom politiske holdninger kan. At påstå at alle kulturelle holdninger er lige gode, er lige så absurd som at påstå, at alle politiske holdninger er lige gode. Og frem for alt er holdninger i modsætning til hudfarve noget, man kan tilvælge individuelt.

Derfor skal man heller ikke pr. definition have respekt for kulturelle normer. Som det præcist udtrykkes i bogen:

Hvorfor skulle en dansk kvinde "respektere" en muslimsk mand, der mener, at hun ved at færdes uledsaget og utilhyllet på gaden opfører sig som en luder? Hvorfor skulle en dansk bøsse "respektere" en muslimsk indvandrer, der mener, at homoseksuelle burde slås ihjel?"

Uhellig alliance

Den kulturrelativistiske holdning betyder, at der opereres med dobbelte standarder: Intolerante tendenser hos europæere bliver skarpt kritiseret, mens langt mere ekstreme holdninger i indvandrermiljøer bliver bagatelliseret, undskyldt eller ligefrem forsvaret.

I antologien fremhæves et næsten komisk eksempel fra Sverige, hvor man ville rydde en salafistisk kældermoské i Malmø-ghettoen Rosengård. Salafisterne står for en ekstrem form for islam med kvindeundertrykkelse, homofobi og afvisning af demokratiet.

Ikke desto mindre fik disse religiøse fascister støtte af militante svenske ”anti-fascister”, fordi salafisterne jo tilhørte en etnisk minoritet! Dermed opstod den fantastiske situation, at venstrefløjsaktivisterne tog stilling efter hudfarve i stedet for politisk indhold. En rendyrket racistisk logik, kunne man mene.

”Kulturforræder”

Som bogen viser, går den kulturrelativistiske ”solidaritet” så langt, at både forskere og debattører har forsøgt at nedgøre personer, der bryder ud af undertrykkende etniske miljøer. Det gælder selv voldsramte etniske kvinder, der af ph.d. forsker Louise Lund Liebmann beskyldes for at gøre ”hele kulturer og minoritetsgrupper til syndebukke” ved at fortælle deres historier om vold i familien.

Samme forsker mener, at forfatteren Yahya Hassan er en ”kulturel afhopper”, fordi han beskriver vold, kriminalitet og det religiøse hykleri i ghetto-miljøer. Dermed understøtter Hassan jo ”majoritetens problemopfattelse” af integrationsproblemerne – og det er naturligvis helt galt, når man på forhånd har besluttet sig til, at alle problemer skyldes den hvide omverdens racisme.

Akademisk makværk

En sådan tilgang til forskning minder om Sovjet-tiden, hvor politbureauet simpelthen besluttede, hvad der var videnskabeligt korrekt. Man kan trække på smilebåndet af bogens mange pinagtige eksempler på akademisk makværk, men følgerne er knap så sjove.

For konsekvensen er et svigt af de stadig flere etniske unge, der gør oprør mod de før-moderne normer og selv vil bestemme deres ægtefælle, sexpartner, uddannelse og påklædning. Deres individuelle frihedsrettigheder bliver ofret på den kulturelle tolerances alter.

Æresdrab

Når det gælder et område som kriminalitet, er det naturligvis absolut 'no go' for det "anti-racistiske" segment at acceptere kulturelle forklaringer. Det gælder endog et begreb som æresdrab, som behændigt sammenlignes med jalousimord. Men som det fremhæves i antologien:

”Det ignoreres fuldkommen, at danske jalousimord ikke er en kollektiv planlagt handling”, der skal genoprette familiens ære.”

Korrekt. Det vil være helt utænkeligt, at en skandinavisk piges forældre hjælper ægtemanden med drabet på deres datter, eller at familien samlet planlægger mordet på en "ulydig kvinde". Det findes der simpelthen ikke eksempel på i skandinaviske familier på denne side af middelalderen. Den ubekvemme sandhed er, at æresdrab bunder i reaktionære kulturelle normer, som nogle indvandrere har haft med sig fra deres feudale hjemlande.

Krakeleret skønmaleri

Den politiserende tilgang til integrationsproblemer giver også andre udslag. Et typisk kendetegn er den ”positive italesættelse” – og troen på, at ”ord skaber virkelighed”.

Det var tydeligvis den holdning, der lå bag Odense Kommunes forsøg fra 2010 på at give ghettoen Vollsmose et nyt brand. Antologien fortæller underholdende, om hvordan kommunen stod bag en rapport, der udmaler drømmescenarier om den belastede bydel som et nyt innovativt område, ”Vollsmose Valley” – og som en ny ”turistdestination med kant”.

Det med kanten viste sig i hvert fald rigtigt, da 60-70 indvandrerunge fra Vollsmose bevæbnet med køller angreb Odense Universitetshospital efter en intern skudepisode under den muslimske eidfest. Denne grænseoverskridende adfærd kom kun halvanden måned efter udgivelsen af den totalt virkelighedsfjerne rapport. Endnu engang måtte man konstatere, at meget få problemer bliver løst, fordi man ikke taler om dem.

Nazi-parallellen

Den ureflekterede påstand, om at ord skaber virkelighed, er endnu en hjørnesten i den politisk korrekte tilgang til integrationsproblemerne. Her drages der rask væk paralleller mellem kritik af etniske minoriteter og forfølgelsen af jøder i Nazi-Tyskland.

Som den radikale folketingspolitiker Zenia Stampe, der dyrker denne sammenligning særlig flittigt, og debattøren Bjarne Overmark, der ligefrem udtalte:

"Vi ved, hvad deres slet skjulte perspektiver er med den racistiske, anti-muslimske propaganda – nemlig fysisk udrensning af et religiøst mindretal i Europa."

Bortset fra det rablende i proportionerne er sammenligningen også forkert. Holocaust var ikke primært et resultat af hadske ord, men af et forbryderisk regime med diktatorisk magt. Eksempelvis blev overgrebene under Krystalnatten i 1938 ikke udført af almindelige tyskere, der var ophidsede af propagandaen. Overgrebene blev nøje organiseret og gennemført af SA's morderbander.

Skulle ”ord skabe virkelighed”, ville Danmark ligge tårnhøjt i racistisk vold, mens Sverige ville være helt i bund. Det modsatte er tilfældet.

Floskelgalleriet

Mehmet Necef og co. tager også fat i en række multikulturelle floskler og uholdbare følgeslutninger. Eksempelvis den hyppigt forekommende påstand, om at kontakt med fremmede leder til forståelse, der fører til sympati. Typisk udtryk i sætningen: ”En fremmed er en ven, du ikke har mødt endnu”.

Men som så meget andet fra den politisk korrekte hylde, er der tale om ønsketænkning: Det kan komme til at gå sådan, men der kan også ske det stik modsatte. Det tidligere folketingsmedlem for SF, Ole Sohn, udtrykte det anderledes realistisk, da han sagde:

”En fremmed er en person, du ikke ved, om du bliver ven med”.

Venstrefløjen vågner

Flere af antologiens forfattere kritiserer den politiske venstrefløj for kulturrelativisme og dobbeltstandarder. Kritikken holder i forhold til den svenske venstrefløj, ja det meste af det politiske spektrum i Sverige.

Senest har der været heftig debat om Miljøpartiet, der ligefrem har givet politiske poster til de mest reaktionære religiøse kredse. Herunder partiets boligminister, Mehmet Kaplan, der måtte trække sig, efter det blev afsløret, at han gjorde Det Muslimske Broderskabs tegn og havde deltaget i middag med islamister og lederen af de fascistiske Grå Ulve. I Miljøpartiet er naiviteten ført ud i sin yderste konsekvens, og skandalen bliver ikke mindre af, at partiet er i regering.

Man har også set eksempler på islamister i danske partier, først Radikale Venstre, siden Enhedslisten og senest i Alternativet. Men Enhedslisten har strammet kraftigt op, og forfatternes kritik af den danske venstrefløj er kun delvis berettiget.

Et parti som SF har været konsistent i sin kritik af islamisterne. Først med den tidligere formand Villy Søvndal og senest med Pia Olsen Dyhr. SF-formanden har allieret sig med etniske normbrydere i en decideret offensiv mod de reaktionære kræfter i indvandrermiljøet. Og på den yderste venstrefløj har Enhedslistens ”chefideolog” Pelle Dragsted kaldt islamismen for den ”største fascistiske trussel globalt”.

Fusk for den gode sag

Kulturelativisme og berøringsangst er et stadig udbredt problem i det offentlige system i Danmark. Helt eksplicit i den danske integrationsforskning, der er gennemsyret af akademisk fusk i den gode sags tjeneste. Men det er primært et akademisk – og delvist et journalistisk – problem. Størstedelen af de danske politikere er for længst kommet videre.

Hvem ved: Måske vil selv den svenske venstrefløj en dag finde tilbage til sine rødder og kæmpe for de idealer, der har været gældende for progressive kræfter siden den franske revolution. I stedet for at lade sin stillingtagen til et udsagn afgøre af afsenderens hudfarve.

Et studie af ”Multikulturalismens fælder” kan i så fald være et skridt på vejen. Det er tung bog at læse, og bogen er sine steder unødigt akademisk omstændelig. Men det er en vigtig bog.

"Multikulturalismens fælder – mørklægning og moralisme i medier, forskning og politik" af Mehmet Ümit Necef og Torben Bech Dyrberg er udkommet på Samfundslitteratur. Bogen er på 319 sider og koster 299 kr. (183 kr. som e-bog).

måndag 2 maj 2016

Det är tydligen inte så svårt att skapa en god muslim

For at skabe en muslim, en god muslim, ja der kræves at personen er en der underlægger sig det at være en lydig slave for de vilde og barbariske tilskyndelser i Koranen der overskrider en persons naturlige hengivenhed til og kærlighed til familien.

En god muslim skal være villig til at torturere og endog slå sine børn ihjel dersom de ikke lever op til reglerne i hans tro. En der gennem sin underkastelse til Islam (og det er sådan set definitionen på ordet muslim, - en der underlægger sig) ville ofre sit liv og uskyldige kvinder og børns liv, så længe det fremmer at gøre verden kun til Allah. Synopsis Olsen

    

söndag 1 maj 2016

Dansk TV gör narr av Erdogan


Hodja

torsdag 28 april 2016

Sveriges Televisions politiskt korrekta barnmisshandel

I SVT:s underhållningsprogram ”Smartare än en femteklassare” frågade Lasse Kronér femteklassaren Hugo vad denne hade gjort om han fick vara statsminister. Då Hugo inte hade några egna politiska idéer bollade han tillbaka frågan till Kronér.

Det första Kronér sa att han skulle ”ta tag i” som statsminister var ”integrationen”. Sedan fyllde han på med andra populistiska utspel som att höja lönen för alla sjuksköterskor samt införa gratis parkering överallt. Alla utgifter skulle täckas genom att höja skatten för höginkomsttagare och höginkomsttagarna skulle även straffas med mångkultur genom att Kronér skulle smälla upp asylboenden i alla rika kommuner.

Utspelet möttes av applåder från femteklassarna och publiken och Hugo höll med om att gratis parkering och asylsökare i rika kommuner lät som bra politik.

SVT är statlig public service-media som alla svenskar som äger en TV är tvingade att finansiera och ska vara en politiskt oberoende kanal.

Lasse Kronér till PK-attack i SVT, Smartare än en femteklassare Säsong 6 – Avsnitt 6

-  -  -  -  -
Hämtat från Nordfront. Just detta inlägg är vettigt, och förtjänar att uppmärksammas eftersom ingen annan verkar ha uppmärksammat Kronérs övertramp. Nordfront är annars en blogg som är öppet nazistisk och har judar på hjärnan. Dessa judehatare verkar inte fatta att de i själva verket jobbar för islamiseringen. Sionism är ett skällsord för dem fast det inte betyder något annat än att judarna har rätt till en egen stat. Faller Israel faller Europa.

onsdag 27 april 2016

Ett varuprov

Sandor vill vara med i Uppdrag granskning:

"Jag beklagar dom värden som går till spillo när byggnader planerade för asylboenden brinner ner men så länge ingen får sätta livet till så anser jag att detta bara är en naturlig följd och en sund reaktion från ett folk som fått nog av att behandlas inte som andra klassens medborgare, och inte heller tredje utan kanske fjärde klassens medborgare i eget land. Det svenska folket börjar få nog av t ex gökungar som skickats hit av sina anhöriga för att dessa nu har uppdagat att våra landsförrädare till politiker och journalister har möjliggjort för dom att på ett bekvämt sätt slippa alla problem och kostnader med uppfostringen av sina egna barn och ungdomar.
Likt göken som lägger sina ägg i andra fåglars bo och låter dessa föda dom tills dom är flygfärdiga och vuxna så skickas dom hit till oss och hela ansvaret vilar på en främmande nation och ett främmande folk. Av denna anledning så kallar jag dom s k ensamkommande flyktingbarnen för gökungar vilket jag tycker är en passande benämning.
Hoppas att det räcker som varuprov på min inställning."

tisdag 26 april 2016

Migrantkrisen: Fortfarande massor av asylsökare på väg till Sverige

     

Bild: Migranter ankommer till Malmö. Förra året tog Sverige emot 163.000 asylsökande samt 134.000 övriga inklusive anhöriga, summa 297.000. Källa Statistiska Centralbyrån.

Ja, vad ska det bli av oss nordbor? Vad blev det av EU:s dröm om ett gränslöst Europa? Bäst att stänga gränserna så fort som möjligt. Befolkningsökningen i Afrika och Arabvärlden är enorm, alla slåss mot alla och alla vill komma hit. När de europeiska staterna går i konkurs och inte längre kan betala bidrag till invandrarna, vad händer då? Du stoppas vid rött ljus och ser en pistol peka genom bilrutan, ge hit plånboken. Det kommer att bli otryggt. Det som Avpixlat och andra alternativa media rapporterar om är bara början. Det kommer för plötsligt, vi hinner inte vänja oss och vi vill inte ta ut sorgen i förskott. Men det är nog bäst att spänna musklerna.

Bolibomparegering infiltrerad av illasinnade islamister

Sveriges muslimpartistiske skolminister Gustav Frigolit: "Jag förstår inte varför det skulle vara kränkande för en kvinna om en man vägrar att hälsa genom att ta i hand."

Senare ursäktade han uttalandet. Han är hal som en ål och kommer säkert hålla sig kvar vid makten. En bedragare som varken vill eller kan sköta sitt jobb. Han borde få göra sällskap med den sparkade bostadsministern.

Lars Nicander, chef för Försvarshögskolans Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier, säger att Miljöpartiet har blivit infiltrerat av islamister:

"Det är uppenbart att de försöker komma in och få förtroendeuppdrag. Jag ser en likhet med hur Sovjetkommunismen agerade under det kalla kriget, när man försökte att infiltrera olika demokratiska partier. Samma metod kan man se idag, när människor som står nära det Muslimska Brödraskapet får fotfäste i Miljöpartiet."

Illavarslande är att även Socialdemokraterna är infiltrerade, bland annat genom statsministerns fru. Ulla Löfven är anställd som ombudsman i Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, en organisation närstående det Muslimska Brödraskapet.



Miljöpartiets kris drabbar även socialdemokraterna

KD behövs som motvikt till islamiseringen

April 2016

Att svenskarna röstar på partier som vurmar för muslimsk invandring är dumt och fegt. Inställsamt låtsas man älska den så kallade mångkulturen, annars finns risken att bli av med jobbet. Men det är bara en tunn fernissa. Under döljer sig sunda värderingar. Det borde finnas plats för ett kristdemokratiskt parti.

måndag 25 april 2016

Frankrike är inget alternativ, livet är friare och vackrare i Ungern



Ferenc Almássy växte upp i Frankrike men valde att flytta permanent till Ungern för några år sedan. Han talar om den chockerande och deprimerande situation som plågar det franska samhället - migration, islamisering, mångkulturella getton, korruption, och hur han anser att den franska kulturen nått sitt slut.

Ungern med sin starka nationella kultur påminner på många sätt om ett försvunnet Frankrike. Vissa likheter består dock, som den goda maten och de goda vinerna. Man förstår varför det är lockande att emigrera till ett europeiskt land som fortfarande är normalt.

Ferenc Almássy ger en intressant upplysning i videon: 69 procent av nyfödda i Parisområdet är av afrikansk härstamning.

lördag 16 april 2016

Problemets kärna - islam

"Jag anser att det är något värre nonsens när forskare försöker flytta fokus från islam till psykologiska, sociologiska och territoriella förklaringsmodeller," säger den danske politikern Naser Khader.

"Jag förnekar inte att det kan finnas sociala och psykologiska förhållanden som kan göra sig gällande, men jag anser att det religiösa är huvudmotivet när en jihadist spränger sig i luften och tar många med i döden."

Han är själv född i Syrien och har en grundlig kunskap om muslimska miljöer.