Om de inte kan lura dig, kan de inte bekämpa dig

Av Barry Rubin

Radikala krafter i Mellanöstern har skrivit om den internationella regelboken och utformat den så att “de inte kan förlora”. Det betyder att det inte finns något enkelt svar på deras beteenden och strategier.

Vad som är ännu mer oroande är det utbredda misslyckandet i väst att inse att detta sker. Hamas och Hizbollah avlossar skott i skydd av folksamlingar och använder civila hem för militära ändamål; Syrien eller Iran använder sig av missledande information, radikala regimer låtsas måttfullhet, och det finns gott om fårskallar som sväljer betet.

Extremismen får många att tro att vänliga ord och medgivanden kan förvandla dem; ovilligheten att förhandla frambringar tankar om att ger de inte upp måste vi göra det.

Här är några nya regler i vilka “vi” betyder skilda krafter som Hamas, Hizbollah, Iran, irakiska upprorsrörelser, al-Qaida, Syrien, talibanerna och andra inklusive radikala arabiska nationalister. Dessa krafter är inte alla likadana eller allierade, men följer en parallell uppsättning regler som helt skiljer sig från hur internationella frågor vanligtvis genomförs.

Islamisternas regelbok:

• 1 Vi kommer aldrig att ge upp. Vad du än gör kommer vi att fortsätta kämpa. Vad du än erbjuder kommer vi att fortsätta att attackera er. Eftersom ni inte kan vinna, borde ni ge upp.

• 2 Vi är likgiltiga inför den press ni sätter på oss. Vi kommer att vända detta tryck mot er. Mot oss finns det inga avskräckande metoder, diplomati övertygar inte. Inte heller kan moroten köpa oss, och käppen får oss inte att ge upp. Det finns inga lösningar som kan få slut på konflikten. Ni kan inte vinna militärt eller skapa fred genom diplomati.

• 3 Om ni försöker sätta in ekonomiska sanktioner säger vi att ni svälter vårt folk i en akt av “kollektiv bestraffning”. Och inte nog med det, sanktionerna kommer att kosta er pengar och skapa motstånd bland dem som förlorar sina vinster.

• 4 Som svar på militära operationer kommer vi att attackera era civila. Dödsfall kommer att undergräva ert interna stöd. Vi kommer att försöka tvinga er att döda civila av misstag. Det bekymrar oss inte utan vi kommer att använda detta som verktyg för att övertyga så många som möjligt att ni är onda. På så sätt kommer vi att samtidigt mörda era civila och få er att fördömas som överträdare av de mänskliga rättigheterna.

• 5 Om ni försöker isolera oss kommer vi att använda er egen media och era intellektuella mot er. Då och då kommer vi att göra antydningar om återhållsamhet och ge löften om förändring. Vi kommer inte att utföra tillräckligt mycket av detta för att stöta bort våra egna anhängare, men tillräckligt för att omvända era. De kommer att begära att ni ägnar er åt oss, vilket innebär att ni gör eftergifter utan något verkligt i utbyte.

• 6 Genom att tala till vårt eget folk underblåser vi hat och demoniserar er. När vi talar till Väst, anklagar vi er för att underblåsa hat. Vi kommer att hycklande vända alla begrepp mot er som ni har utvecklat: rasism, imperialism, oförmåga att förstå “andra” och så vidare. Dessa är naturligtvis våra idéer, men era skuldkänslor, okunskap om oss, och likgiltigheten för ideologier gör att ni inte märker detta.

• 7 Vi kommer att hävda att vi är offer och "underdogs". Eftersom ni är de starka och “mer avancerade” gör det er till skurkarna. Vi är inte ansvariga för våra handlingar eller förväntas att leva upp till samma normer. Det råder ingen brist på, för att citera Lenin, ”nyttiga idioter” som kommer att upprepa vår propaganda.

• 8 Eftersom våra samhällen är svaga, odemokratiska, och har få riktiga moderater, kommer ni få handskas med falska sådana och med diktatoriska regimer försvagade av korruption och inkompetens.

• 9 Även de mindre radikala regimerna, ofta våra närmaste motståndare, spelar oss delvis i händerna. På grund av folkliga påtryckningar - plus deras önskan att mobilisera stöd och avleda uppmärksamheten från sina egna brister – trumpetar de ut arabisk och muslimsk solidaritet. De kritiserar väst, skyller alla problem på Israel, och smädar Amerika, även om de accepterar ert stöd. De förhärligar uttolkningarna av Islam inte helt olikt oss. De uppmuntrar irakiska rebeller, Hizbollah och Hamas. De kämpar inte mot Irans kärnvapenprogram. De lägger grunden för vår massiva support och rekrytering, som Lenin sa, de säljer oss repet som vi skall hänga dem i liksom även er.

• 10 Det finns ingen diplomatisk lösning för er, även om ni överanstränger er att hitta en. Det finns ingen militär lösning för er, antingen ni försöker eller inte. Ni älskar livet, vi älskar döden, ni är delade, vi är enade; ni vill ha materiell tillfredställelse, vi är hängivna revolutionärer. Vi kommer överleva er.

• 11 Slutligen, vårt främsta vapen är att ni inte till fullo förstår alla punkter ovan. Ni är lärda, informerade och ofta ledda av folk som helt enkelt inte förstår vad en alternativ, mycket ideologisk och revolutionär världsbild innebär. På det sättet försöker vi, och lyckas ofta, vända era “bästa och mest begåvade” till att bli de värsta och mest dåraktiga som tror att de kan övertyga oss, beskylla er för konflikterna, eller förvänta sig att vi kommer att ändra kurs, och vi kommer använda dessa misstag mot er.

Ovanstående analys verkar pessimistisk, men är egentligen det motsatta. Det mesta av denna strategis genomslagskraft bygger på att sprida illusioner, och är beroende av enkelspårighet. I övrigt förlitar den sig på dess fienders psykologiska svagheter.

I en fortsatt konflikt kommer de radikalas teknologiska och organisatoriska svagheter, tillsammans med felaktiga bedömningar och orealistisk ideologi att leda till oundvikliga nederlag. De kommer att förlora även om de aldrig ger upp.

De kan döda människor, men inte övervinna samhällen som är fast beslutna att växa, frodas och överleva. Nyckeln till ett framgångsrikt försvar är uthållighet och förståelse. För att parafrasera Francis Bacon och Franklin Roosevelt, det finns inget att frukta utom fruktan – och godtrogenhet.

* * *
Texten är hämtad från bloggen Varjager