Sanningen skall göra er fria

Med anledning av kyrkovalet publicerar jag två inlägg av Kurt Lundgren, Kalmarjournalisten som avled den 19 mars i år. Hans blogg Östra Ölands fria horisont var skriven av en mästare, och han är saknad av många.

I ett av sina sista blogginlägg passade han på att ge Svenska kyrkan en känga. "Men denna kyrka gör sig av med sina begåvningar och späder ut saltet, så att saltet blir bräckt, eller en annan metafor: Kyrkan är som en ljummen avslagen pilsner. Kyrka, var är din udd?", skrev han dagen innan han dog. Östran


1. Svenska kyrkan snart en liten virrig sekt


Vi har varit på turné
och kommit lätt på sne
finns det ingen som kan säga var vi é.

Svenska kyrkan är i mångt och mycket en asyl för udda personligheter, märkliga företeelser och total förvirring; med Gud och religion har kyrkan inte längre så mycket att göra.

Medan samhällsmoralen håller på att falla samman och är under upplösning är svenska kyrkan inte intresserad av att återupprätta religionen som moralisk faktor; istället är den som besatt av två saker:

- homosexualitet

- och att hacka på Israel.

Kyrkor slås igen, medlemsantalet sjunker och prästgårdar stängs och säljs ut, allt som håller samman skall delas och upplösas, man får tro vad man vill, kyrkan är en liten myshörna för postmodernt tänkande; den heliga skrift spelar ingen roll och man kan därför plocka lite här och lite där, men framförallt, förneka inte prästerna eller någon annan rätten att gifta sig homosexuellt. Det är det helt avgörande.

Häromdagen läste jag om två kvinnliga präster, som var lesbiska och gifta; detta var oerhört gulligt förpliktigades allmogen att tycka. Varför måste man tycka så? Jag tycker inte så, de får bo ihop hur mycket de vill, men de kan icke vara präster

Höjden av äkta och modern kyrklighet skulle väl vara en homosexuell transa som ärkebiskop vilken gifter sig körkligt med en annan manlig biskop à la HBT-normen samt att de i hushållet som själasörjare engagerar två lesbiska teologie doktorer, som båda avlagt dr.examen i queer- och genusvetenskap. Slå en sådan kyrklighet den som kan.

Ibland så verkar det som om udda beteende premieras, som till exempel med prästen Elisabeth Hoke, som en gång tjänstgjorde på Öland där jag stiftade bekantskap med henne - det blev emellertid sådand tumult i församlingarna där hon drog fram att stiftet fick flytta på henne; nu har hon avskedats från sin nya prästtjänst i Blekinge eftersom hon gått ur svenska kyrkan!

En annan präst det blev bråk om var homosexuellt celibatär, sade han.

Jag frågade vad det betydde.

Han svarade:

- Jag har aldrig gjort det.

Någon med oss skämta aprillo....

Jag skulle tro att om 20 år finns inte svenska kyrkan, den är då förvandlad till en liten udda sekt bland andra sekter.

Varför inte gå över till katolicismen eller judendomen?

-----------------

2. Råd till kyrkan : Omvänd muhammedanerna


”Ytterst handlar det om elevernas val
Skolavslutningar i kyrkan är en laddad fråga. Det visar de senaste dagarnas debatt i landets tidningar. Den tändande gnistan var biskop Ragnar Persenius inlägg i Dagens Nyheter den 11 januari.
Där ger Ragnar Persenius argument både för och emot skolavslutningar i kyrkan.”

Så skriver Kyrkans Tidning i denna icke-fråga.

Jag vet inte varför biskopen skäms för sin kristna religion och att han därför vill att så få som möjligt skall komma i kontakt med Guds ord och Hans hus, skall inte en av biskopens främsta uppgifter vara mission? Kyrkan kan ju börja på hemmaplan i det mest hedniska av alla länder, Sverige. Varför sända ut missionärer till det svarta Afrika när det finns flest hedningar i Uppsala stift?

Kyrkan har ju alla tecken på en organisation i förfall och under upplösning - man känner igen sådana förfallssymptom på två saker:

. Ständiga inre bråk och konvulsioner om bagateller.

. Det går aldrig att få tag i någon, aldrig någon ansvarig som svarar på telefon eller via mejl. Och när ledningen har gått i ide så sover och resten.

Jag kan ju berätta att jag tre gånger tillskrivit i artiklar den nye biskopen uti vårt stift med en inbjudan till medverkan i en tidning - han behagar icke svara - men så är det också konvulsioner här i det mörka Smålands stift, kyrkor stängs på löpande band, eller rättare, och symboliskt rent av, de möglar inuti, folk kan inte vistas där och de måste därför bommas igen, till pastoratens lättnad.

Andra sådana organisationer under förfall som jag kommit i kontakt med å yrkets vägnar är SJ, Posten och nu Kyrkan. Gemensamt för dem är också att de proppar organisationerna fulla med konsulter. Ju fler konsulter, desto närmre till den totala kollapsen.

Jag tror att kyrkan skall göra som företag som vill komma ur en kris, fokusera på kärnverksamheten. I Kyrkans fall måste det vara :

. Rädda dig från helvetet, kom till oss.

. Läs Bibeln, gå i kyrkan.

. Att omvända muslimer till den rätta tron bör väl vara ett primärt kyrkligt mål, starkt fokus på den saken, käre biskop. Har har du 500 000 otrogna bara i detta land, kanske så många som en miljon. Ut i skogarna och förorternn, missionera och döp dem. Oändlig är arbetsuppgiften, ädelt dess syfte.

Lär av den Heliga Birgitta som skrev om det syndiga Rom och om en biskop :

”Denne biskop är en apa lik... ur stånd att göra något berömvärt... Rom är som en åker full med ogräs, därför bör den först slås med skarpslipad lie, renas med eld och därefter plöjas... Ty denna stad har att vänta på ett strängt straff som om en domare skulle säga, dra av hela skinnet, pressa ut allt blod ur köttet, skär allt kött i stycken, så att all märg rinner ut.” (Ur den mycket läsvärda boken Heliga Birgitta, åttabarnsmor och profet, skriven av Birger Bergh (en av de lärde i Lund), Historiska Media 2002; tag och läs)

För att sammanfatta : Kyrkan skall inte falla undan för muhammedaner utan försöka omvända dem, inte sant?