Utan assimilering ingen tillit i samhället

Vad sa egentligen riksdagens vice talman Björn Söder (SD) när han blev intervjuad i DN? - Att det finns många medborgare i Sverige som inte känner sig som etniska svenskar. Ganska självklart egentligen.

Men det var ett taktiskt misstag att ta samer och judar som exempel, när det verkliga problemet är muslimsk massinvandring och muslimska parallellsamhällen.

Folk bryr sig inte om etniska hårklyverier, det är för att de drabbas in på bara skinnet av den nya barska verkligheten som de röstar på SD. Utan assimilering av invandrarna ingen tillit i samhället.

SD-riksdagsledamoten Paula Bieler: ”Vi är tydliga med att så länge det är på individnivå så nej, då är det inga problem att även ha andra identiteter än den svenska. Det som däremot blir problematiskt är när det skapas olika slags grupperingar som man delar in sig i och inte strävar efter en gemensam identitet.”

Dick Erixon: ”Hur ser vi till att behålla den internationellt höga tillit i samhället som vi har i Sverige? Den frågan tycker jag alla – från miljöpartister till sverigedemokrater – borde diskutera öppet. Och utan glåpord. Det blir så pubertalt när vänsteraktivister kastar okvädningsord omkring sig istället för att föra en intelligent diskussion.”

Bloggen Fnordspotting: ”Efter att Söder – måhända i något bombastiska och insnöade ordalag – funderat högt kring etnicitetsbegreppet började rasismanklagelserna och avgångskraven att hagla. Att alla svenskar i grund och botten vet att den svenska etniciteten – precis som till exempel den koreanska – är en realitet, tycks i sammanhanget vara sekundärt.

I den svenska åsiktskorridoren har konsensuskulturens trollkarlar svingat sina postmoderna trollspön och dekonstruerat etnicitetsbegreppet, eller rättare sagt, det svenska etnicitetsbegreppet. Efter denna exorcism talar man inte längre ostraffat om vad som alla innerst inne vet fortfarande finns där.”

Slutligen en kommentar av Jari på den politiskt korrekte författaren och rockartisten Ulf Lundells blogg:

”Jag trodde också att Björn skitit i det blå skåpet med det uttalandet och att hans saga var all med tanke på nolltolerans och allt vad det heter. Men sen läste jag intervjun. Jag är ledsen, men jag håller faktiskt med. Jag är finne och bekänner mig inte som svensk fast jag vuxit upp och bott här sen 1966. I början hade jag en hel del problem av det. Nu har det slagit över åt andra hållet. Hallå landet lagom! Det finns något mitt emellan. Man måste inte övertolka precis allt folk säger och speciellt inte i en filosofisk intellektuell diskussion får man ta fasta på precis alla orden. Jag är finne och fattar exakt vad han menar med bekänna sig till nation. För er som tycker jag ska sluta använda ordet finne... Jo, jag vet att ni tänkte på det. Läs David Eberhards bok Ingen tar skit i de lättkränktas land och ställ er frågan: hur blev vi världens mest psyksjuka land?”