Sedelärande berättelse för muslimska barn

Enligt västerländsk utvecklingspsykologi lär man barn skillnaden mellan rätt och fel, man lär dem att tänka rättvist och dela med sig. Detta lär barn medmänsklighet och en god rättskänsla. Ett exempel på vad man lär ut till barn inom Islam är en berättelse om en vis man som lär Mose visdom.

Följande finns att läsa i en lättfattlig barnbok som heter “Vad vet du om Islam”, skriven av Shahrukh Husain, utgiven på Gleerups förlag. Den finns att låna på svenska bibliotek. Muslimer anser att syftet med berättelsen är att barnen ska lära sig skilja på rätt och fel, och man högläser denna berättelse för barngrupper under muslimska högtider, enligt författaren till boken.

Den vise mannens sätt att hantera visdom och människor i sin omgivning är så väsensskild från det barn fick och får lära sig i söndagsskolan och i barngrupper, att jag undrar vad man vill ha sagt med denna kunskap och visdom.


“Moses och en vis man
Den här berättelsen bygger på en vers i Koranen som heter Grottan. Den vill visa att mycket kan verka konstigt men ofta finns det en mening bakom om vi bara kan lära oss att förstå.

En gång mötte profeten Musa (Moses) en vis man som var en sann Gudstjänare. Gud hade gett honom kunskapens gåva. “Får jag följa med dig och lära mig det du vet?” bad Musa.
Mannen svarade: “Du har inte tålamod nog att se mig göra det jag ska”. “Jag lovar att vara tålmodig och lydig” svarade Musa, “bara du låter mig följa med dig”.
Den vise mannen lät Musa följa med. “Men du får inte ställa frågor till mig”, förmanade han Musa. “Jag berättar för dig när jag själv vill.” Musa gick med på att göra som den vise mannen ville och de gav sig iväg.

Snart kom de till ett skepp. Den vise mannen borrade ett hål i skeppets botten. “Det där var verkligen en konstig sak att göra!” utropade Musa. “Ska du dränka alla passagerarna på skeppet? “Varnade jag dig inte för att du skulle tappa tålamodet?” frågade den vise mannen. Musa bad genast om ursäkt och lovade att hålla det de kommit överens om.
De fortsatte sin resa tills de mötte en ung man som den vise dödade. Musa blev arg. “Det var en fruktansvärd sak du gjorde!” skrek han “Hur kan du döda en oskyldig?”.
Återigen svarade den vise mannen: “Sa jag inte att du skulle tappa tålamodet?” Än en gång bad Musa om ursäkt. “Om jag frågar dig om en sak till kan du skicka iväg mig”, lovade han.

De fortsatte sin resa tills de kom till en stad där ingen ville ge dem mat eller husrum. När de lämnade staden stannade mannen till för att stötta upp en mur som höll på att falla ner. “Du kunde ha bett dem om en gentjänst för det” kommen- terade Musa.
Den vise mannen svarade: “Vi måste skiljas åt, men först måste jag förklara mina handlingar.
En kung ville stjäla skeppet från männen som ägde det och som behövde det för att försörja sig. Genom att borra ett hål i det gjorde jag skeppet oanvändbart för kungen, men männen kan lätt laga det och fortsätta använda det.
Att döda den unge mannen besparade föräldrarna det fruktansvärda lidande som han var på väg att ställa till. Nu får de en ny son som kommer att vara god mot dem.
När det gäller muren finns en skatt begravd under den. Det är Guds vilja att två föräldralösa barn ska hitta skatten när de växer upp eftersom deras far var en god man. Jag handlade enlig Guds vilja.”

Den här berättelsen lär oss att visdom och kunskap är gåvor från Gud och att vi får dem genom att visa tålamod, arbeta hårt och tro.”