Gud är generna

Det är lättare att lösa världsproblemen än sina egna. Men allt hänger ihop. I ett oändligt universum är varje punkt en medelpunkt. Just när jag skriver detta denna söndagsmorgon hörs en kråka kraxa genom det öppna fönstret.

I begynnelsen var ordet, den genetiska koden DNA som kan kopiera sig själv, visserligen inte utan protein, men ändock en kod. Jag minns hur en misshandlad buske i en bergsskreva på Sveavägen i Stockholm i det öronbedövande trafiklarmet skrek till mig: "Vi är släkt du och jag!"

Efter upptäckten av DNA kan religionerna lägga sina dammiga dogmer på hyllan och inse att deras upptagenhet av att kontrollera sexualiteten beror på att de är ett uttryck för den kraft som griper oss. Gud är generna! Ett paradigmskifte, precis som när vi fick upplyst för oss att det är jorden som snurrar runt solen och inte tvärtom.

Mänskligheten befinner sig fortfarande i sin barndom. En psykologi på biologisk grundval vore önskvärd, i stället för det politiskt korrekta marxistiska flum som numera erbjuds de unga.

Jag vet inte om dessa epokgörande tankar gick hem oss dig käre läsare. Kanske hoppade jag över vissa tankeled. Mitt syfte var att ge dig en kick över livets under. Det finns alternativ till den psykopatologiske "profeten" som desvärre lär ha över en miljard anhängare.