Sverige är en del av Gharb

Hitler samtalar med en mufti, stormuftin Muhammed Amin al-Husseini


Så framställs vi svenskar av våra egna politiker som barbarer och rasister som “misstror folk från andra länder för att de inte är som vi”:

“Iran är också ett mycket nationalistiskt land, t o m med vissa övermänniskotraditioner. Det var ingen tillfällighet att Reza Shah på 1920- och 30-talen föll för nazistisk ideologi, desto lättare eftersom Iran enligt denna ansågs vara hemvist för själva ur-arierna. Iranier är ofta kritiska mot sitt land och mot regimen, men samtidigt stolta och framför allt extremt känsliga för vad utlänningar tycker och tänker.”

“Gharb är det arabiskt-persiska ordet för väst. Gharb hade varit den främmande världens plats. En plats där solen går ner och som rymmer ett skrämmande mörker. Det är i gharb som mörkret slukar den varma och generösa solen som sedan åter stiger upp i det varma öst. I det mörka gharb vandrar främlingar som man fruktar. Men rädslan och mörkret drar också till sig de nyfikna, de som letar efter de okända vyerna. Gharb är inte längre ett okänt territorium. Nu kan människor från öst på bara några timmar, resa till väst. Det utgör inte längre något hot. Den nya informationsteknologin, satelliter, internet och mobiltelefoner har också hjälp till att skingra mörkret.”

Stycken saxade från sidan 17 och 28 ur
De feministiska paradoxerna i Iran
Rädsla förvandlad till mod
Två perspektiv på de iranska kvinnornas situation
Författare: Eva Marling och Sholeh Irani

Text: Utrikesdepartementet, Enheten för Mellanöstern och Nordafrika,
MENA-projektet, Delstudie 7, 1999


Iranska chadorn, som betyder tält