Utomeuropeisk arbetskraftsinvandring brev 3-4

Miljöpartisten Valtersson och migrationsministern Billström

Nacka den 27 mars 2008

Till Justitiedepartementet
Migrationsminister Tomas Billström v g diarieför och meddela dnr
Näringsdepartementet Näringsminister Maud Olofsson
Sveriges Riksdag, Mikaela Valtersson, mp

Ämne: Arbetskraftsinvandring 3

”Vi lättar på reglerna för arbetskraftsinvandring”

Ni skyller bl a behovet av utomeuropeisk arbetskraftsinvandring på att Sverige och övriga EU har behov av utomeuropeisk arbetskraft p g a en åldrande befolkning. Som bekant (?) är en stor del av den åldrande befolkningen importerad och antalet importerade åldringar har ökat kontinuerligt sedan 1991. År 2010 beräknas personer med utländsk bakgrund utgöra 24 procent av befolkningen. Antalet pensionärer av utländsk härkomst beräknas då ha ökat från 11,9 procent år 2005 till drygt 13 procent. Tabell 1 och 2.

Befolkningen åldras följaktligen även på grund av alla de ”gamla mammor och pappor” som tagits hit av de utlänningar, som - så fort de fått PUT - kräver att få hit sina släktingar. Ansvarslösa politiker har alltså själva skapat de invandringsproblem som nu måste åtgärdas med ännu fler invandrare. En i sanning märklig logik!

Det skattefria äldreförsörjningsstöd på ca 11 000 kr/mån, som infördes 2001 för alla som är 65 år eller äldre vid ankomsten till Sverige verkar givetvis som en magnet på åldringar från hela världen!

Vår egen åldrande befolkning och vår egen välfärd hade vi säkert med våra tidigare goda förutsättningar kunnat hantera utan s k hjälp av utomeuropeisk arbetskraftsinvandring!

”Vi måste ha arbetskraftsinvandring för att trygga välfärden”

Varför tryggar inte de horder av utlänningar, som under decennier invaderat Sverige vår välfärd? Med tanke på den oerhörda kompetens dessa – enligt bl a Mona Sahlin och Masoud Kamali – besitter borde ju alla era s k ”eftersatta” områden vara veritabla ”Silicon Valleys”! Varför är de inte det?

Varför sitter alla dessa läkare och vetenskapsmän och kör taxi, säljer korv, diskar och städar i stället för att arbeta med det deras kompetens borde berättiga dem till?

Maktens dolda agenda: ”Towards a wider Europe”

Det finns all anledning att ifrågasätta de verkliga motiven till kraven på utomeuropeisk arbetskraftsinvandring.

Är det inte i själva verket, hr Billström, de långtgående associeringsavtal med ett tiotal arabstater, som EU undertecknat inom ramen för den s k Barcelonaprocessen - eller EU:s sydutvidgning - under mottot ”A wider Europe” som ligger bakom talet om behov av utomeuropeisk arbetskraftsinvandring? I avtalen - som den svenska riksdagen ratificerat - förbinder sig ju EU-länderna att ta emot arbetssökande från andra sidan Medelhavet.

I dagens intervju i Studio 1 bekräftade Mikaela Valtersson att det de facto förhåller sig så: ”arbetskraftsinvandringen är en viktig reform som inte ska göra skillnad på människor innanför eller utanför EU.” Kan det sägas tydligare?

I associeringsavtalen garanteras arabiska arbetssökande samma sociala förmåner som regelrätta EU-medborgare. I Barcelonadeklarationen och i de enskilda associeringsavtalen med t ex Tunisien och Marocko fastslås i artiklarna 64-65 vittgående rättigheter för arbetssökande från dessa länder. Bl a stadgas att ”tunisiska/marockanska medborgare som har tillstånd att arbeta i en medlemsstat /inom EU/ inte får diskrimineras p g a sin nationalitet vad gäller arbetsvillkor, lön och uppsägning. Arbetare med tunisiskt/marockansk medborgarskap och deras familjemedlemmar som är bosatta i en medlemsstat /inom EU/ får inte behandlas diskriminerande i fråga om social trygghet dvs sociala förmåner vid sjukdom, graviditet, ålderdom, till efterlevande, vid olycksfall i arbetet, yrkessjukdom, dödsfall, arbetslöshet samt familjebidrag.

Familjebidrag skall utgå till familjemedlemmar bosatta i Gemenskapen, och pensioner och olika former av livräntor skall fritt kunna överföras till Tunisien/Marocko” etc.

Dessutom stadgas att ”försäkrings- anställnings- och bosättningsperioder i olika medlemsstater /inom EU/ skall läggas ihop vid beräkningen av de sociala förmånerna.”

Avtalstexten avslutas med en brasklapp om att ”Tunisien/Marocko skall ge samma behandling till arbetare som är medborgare i en medlemsstat och som är sysselsatta på tunisiskt/marockanskt territorium.”

Utöver avtal med Tunisien och Marocko har EU - och därmed Sverige - associeringsavtal med bl a Algeriet, Jordanien, Libanon, Egypten, Palestinska myndigheten/PLO, Israel samt vid det här laget förmodligen även med Syrien och Libyen, som ju länge varit kandidatländer.

Arabstaterna har dessutom krävt att EU skall teckna associeringsavtal med Mauretanien, men hittills sagt nej till Jemens ansökan. Mauretanien ville dock endast delta som observatör, eftersom landets regering anser att samarbetet med EU via Lomé-samarbetet är ekonomiskt mer fördelaktigt.

Varför tiger ni och alla andra makthavare som muren om Barcelonaprocessen? Varför erkänner ni inte att ni gjort långtgående överenskommelser med araberna?

Eftersom Ni och Valtersson i er artikel i DN skriver att ”Sverige går nu före och kan utgöra ett föregångsexempel för övriga Europa” har vi - mot bakgrund av associeringsavtalen - all anledning att befara det värsta.

Återigen: ”Vid randen av en avgrund finns blott en sak att göra: ta ett steg tillbaka” Michel de Montaigne, fransk filosof 1533-1592

Inger-Siv Mattson, f d internationell sekreterare vid ett statligt forskningsråd
Alphyddevägen 55, 131 35 Nacka

Källor:
* Regeringens propositioner till associeringsavtal med Tunisien 1995/96:34, Marocko 1995/96:195, Israel 95/96:185, PLO 97/98:74, Jordanien 98/99:57, Egypten 2001/02:78
* Barcelona Declaration adopted at the Euro-Mediterranean Conference 27-28 November 1995
* Europe and the Mediterranean: towards a closer partnership. An overview of the Barcelona Process in 2002, European Commission 2003
* Barcelona: The Regional Dimension, The Barcelona Process continues, Bridging the Mediterranean: The Barcelona Process, Barcelona: The Bilateral Dimension, The European Investment Bank samt UD:s landrapporter over EU-program i Syrien, Libanon, Jordanien, Palestinska myndigheten/PLO, Marocko, Tunisien, Israel och Turkiet
* Towards a Wider Europe



* * *

Nacka den 31 mars 2008

Justitiedepartementet
Migrationsminister Tobias Billström v g diarieför och meddela dnr tack
Näringsdepartementet Näringsminister Maud Olofsson
Sveriges Riksdag, Mikaela Valtersson, mp

Ämne: Arbetskraftsinvandring 4

Alliansen och näringslivet fiskar i grumliga vatten

”Vi blir bättre rustade att rekrytera de bästa till vårt land” är ett av de argument Ni framfört för en utomeuropeisk arbetskraftsinvandring. Än en gång: vilken signal ger detta uttalande av landets migrationsminister till alla de arbetslösa – eller snarare arbetsbefriade - utlänningar som redan finns i landet? Jo, givetvis att de inte duger; de som kommit - och kommer - hit som s k ”flyktingar” tillhör inte ”de bästa.” Med förlov sagt: Ni fiskar – som det brukar heta i andra sammanhang och om helt andra politiska partier – i ”grumliga vatten.”

Utlänningarnas utestängning från arbetsmarknaden beror följaktligen inte – som vi alltid itutats av Masoud Kamali, Mona Sahlin m fl – på att de inte får arbete p g a arbetsgivarnas ”rasism och främlingsfientlighet” utan p g a de inte tillhör ”de bästa”!

Detta motsägs dock av att så gott som alla utlänningar som kommer till Sverige – enligt Sahlin - är högutbildade, högpresterande och oerhört kompetenta. Sahlin har som bekant ofta deklarerat att hon är ”så trött på att åka taxi med ”lekare” och tvingas ”köpa korv av civilingenjörer.” Dessutom: ”om Mohammed och Nisse söker samma arbete och har samma kompetens ska Mohammed ha jobbet.” M a o skulle svenskarna konsekvent diskrimineras.

Varför vill regeringen ta hit ännu fler utlänningar som kommer att utsättas för rasism, främlingsfientlighet och s k ”strukturell diskriminering”?

Den förra regeringens integrationsutredare Masoud Kamali fick – som bekant (?) - i sin skattefinansierade forskning uppdraget att bekräfta Sahlins mantra att kompetenta och högutbildade invandrare inte får några arbeten p g a arbetsgivarnas ” strukturella diskriminering.” Kamali påstod i en intervju att ”fientligheten i Sverige är värre än tortyr… det bemötande han fått som statlig utredare varit värre än tortyren han utsattes för i Iran” - ”Jag kan säga att tortyren i Iran bleknar jämfört med det jag utsatts för sedan jag blev statlig utredare.”

Bakgrunden till det hätska utfallet mot det land som så generöst tagit emot honom när han – som det brukar heta – ”flydde undan krig och förtryck” är bl a att en doktorand i Uppsala kallat honom för ’charlatan’ i ett ”mejl” till dåvarande integrationsminister Jens Orback. Kamali uppger sig också ha blivit misshandlad, men brydde sig inte om att polisanmäla den påstådda misshandeln eftersom han ”inte litar på polisens arbete i de här frågorna.”(1)

Professor Kamali misstror inte bara polisen utan även forskare och politiker: ”När rasister attackerar mig på gatan så vet de att det finns en stark opinion bland etablerade forskare och politiker i Sverige emot mig.” Bl a har professor Bo Rothstein konstaterat att ”Kamali rankas mycket lågt i alla anställningsförfaranden han deltagit i.” (2) Med dessa erfarenheter som intäkt har Kamali i tolv (sic!) skattefinansierade forskningsrapporter, presenterat slutsatsen att ”Sverige genomsyras av etnisk diskriminering.”

Om denne professor, som - trots allt ”strukturellt motstånd” - måste ses som etablerad i det svenska samhället har det så oerhört svårt i Sverige hur skall det då inte bli för de utomeuropeiska arbetskraftsinvandrare som Ni vill ta hit? För att inte tala om Maud Olofssons 90 000 arbetskraftsinvandrare, som hon anser att Sverige behöver ta in varje år under mantrat att ”det finns precis så många arbeten vi har förmåga att tänka fram.”

Med tanke på att Sveriges problem inte är arbetsbrist utan arbetslöshet är dock hennes övernaturliga förmåga att ”tänka fram arbeten” inte särskilt imponerande. I februari var antalet arbetslösa 293 000 personer. Samtidigt var antalet lediga jobb 66 000. (3)

Försäkringskassans generaldirektör Carl Malmborg och ett antal utredare redogjorde i en artikel i SvD den 15 december 2005 för de utrikesföddas ohälsotal. Utredarna ansåg att den uppvisade obalansen givetvis tyder på ”diskriminering utifrån etnisk bakgrund.”

Socialförsäkringsboken 2005 visade att såväl när det gäller arbetslöshet som förtidspensionering – eller med ett s-märkt nyord ”sjuk- och aktivitetsersättning” och sjukskrivning har personer från Mellanöstern, Nordafrika och Turkiet en betydligt högre arbetslöshet etc än infödda. För dessa grupper ligger arbetslösheten på 26 procent. Bland individer födda i Somalia var arbetslösheten 40 procent. Motsvarande siffra för inrikes födda är fem procent.

”Dessa skillnader tyder på att den svenska arbetsmarknaden präglas av segregering, utanförskap och marginalisering” konstaterade Malmborg.

Mot denna bakgrund undrar jag vad som får Er, Mikaela Valtersson och Svenskt Näringsliv att tro att dessa ”rasistiska och främlingsfientliga” arbetsgivare skulle vilja anställa utomeuropeisk arbetskraft? Hur kan alliansregeringen et consortes ta på sitt ansvar att ta hit ännu fler utlänningar och medvetet utsätta dem för ”strukturella diskriminering” från de svenska arbetsgivarnas, krogägarnas, hyresvärdarnas, politikernas, forskarnas, polisens, och de andra ”rasisternas” sida?

Sverige är ingen magnet för arbetssökande utlänningar

Som exempel på områden där det saknas arbetskraft idag har företrädare för alliansen bl a nämnt byggsektorn. Finns det verkligen inga byggarbetare bland de hundratusentals utlänningar, som tagit sig hit under förevändning av flyktingskap och asylbehov?

Om inte, varför utbildar ni då inte dessa arbetsbefriade i de påstådda bristyrkena? Vore inte det betydligt humanare mot alla arbetslösa utlänningar i vårt land som – såväl enligt egen utsago som enligt professor Kamali, Sahlin m f – inget högre önskar än ett arbete?

För övrigt har det - bl a på ledarplats i DN den 16 juli 2007 - konstaterats att Sverige inte är en sådan magnet för arbetssökande från utlandet som förespråkarna för arbetskraftsinvandring tycks tro. Den enkla anledningen är förmodligen att Sverige aldrig har och aldrig kommer att utgöra en magnet för andra än för dem, som kommer hit som lycksökare eller välfärdskarrärister (4) för att inta sin plats i den svenska sociala hängmattan, vilket garanterar arbetsfri, livslång försörjning på de svenska skattebetalarnas bekostnad. Tror man något annat tror man förmodligen också att jorden är platt, att månen skall trilla ner, att tomten kommer med julklapparna och storken med de små barnen.

Inger-Siv Mattson, f d internationell sekreterare vid ett statligt forskningsråd
Alphyddevägen 55, 131 35 Nacka

(1) Artikel i DN den 6 augusti 2006 av Eva Stenberg under rubriken ” Fientligheten i Sverige värre än tortyr”
(2) Henrik Borg i rapporten ”Som man frågar får man svar” Uppdrag Sverige 2006, Timbro
(3) Arbetslösheten är i realiteten ännu större, eftersom antalet förtidspensionerade, långtidssjukskrivna och deltidare som skulle vilja återgå till ett arbete respektive få heltid, tillkommer
(4) ”välfärdskarriär” introducerat av professor Joachim Vogel, fil dr Mikael Hjerm och docent S-E Johansson i en artikel på DN Debatt ”Flyktingar kan bli svensk underklass” den 14 oktober 2002