Utomeuropeisk arbetskraftsinvandring brev 1-2

Inger-Siv Mattson, f d internationell sekreterare vid ett statligt forskningsråd, har skrivit fyra brev till regeringen angående att den i samarbete med miljöpartiet vill lätta på reglerna för arbetskraftsinvandring.

Nacka den 25 januari 2008

Migrationsminister Tobias Billström v g diarieför och meddela dnr tack
Näringsminister Maud Olofsson

Ämne: Arbetskraftsinvandring 1

Vilka garantier kan Ni ge skattebetalarna att arbetssökarvisum inte missbrukas?

Med anledning av att Ni tillhör förespråkarna för en massiv arbetskraftsinvandring har jag följande frågor, som jag gärna vill ha besvarade.

De som söker arbete i Sverige skall ha ett s k arbetssökarvisum. Med detta skall man kunna söka arbete i Sverige under tre månader. För att få ett sådant visum måste den arbetssökande ha kvalifikationer som Sverige lider brist på.

Vilka garantier kan regeringen ge oss skattebetalare för att de svenska ambassaderna i ansökarländerna inte får problem med att göra korrekta visumprövningar och att inga falska betyg och andra intyg åberopas vid utfärdandet av arbetssökarvisum?

Kan de svenska ambassaderna i respektive hemland garantera att de får korrekta uppgifter av dem som söker arbetsvisum och att ingen får arbetsvisum på felaktiga uppgifter? Kommer ambassaderna att kunna bedöma att den arbetssökande har det yrke eller den utbildning han utger sig ha?

Om det – mot förmodan - skulle visa sig att den arbetssökande fått sitt arbetsvisum på falska grunder vad händer när detta uppdagas och de redan befinner sig i Sverige? Vilken mobilisering har regeringen för att i ett sådant läge stå emot – inte minst Kalle Larssons, Madeleine Seidlitz’ med fleras - krav på att de ändå skall få stanna ”av humanitära skäl, barnen har ju hunnit rota sig, de har inget arbete i hemlandet, det är en mänsklig rättighet att söka en bättre tillvaro, vi kan inte sända tillbaka människor till ett land, där det politiska läget är instabilt” etc etc?

Finns det någon risk för att de efter tre månaders misslyckat arbetssökande inte stannar i Sverige och arbetar illegalt? Vilken beredskap har regeringen för att förhindra detta? Vilka garantier ger regeringen skattebetalarna för att så inte sker?

Finns det någon risk för viseringsavhopp och t ex arrangerade äktenskap i akt och mening att få permanent uppehållstillstånd? Vilka garantier kan regeringen ge för att det inte finns någon som helst risk för sådant missbruk av arbetsvisumet?

Kan regeringen garantera att de som kommer att söka arbetssökarvisum inte är personer, som saknar arbete i hemlandet eller har ett lågavlönat arbete och ser detta som en ny möjlighet att få komma till Sverige i akt och mening att skapa sig en bättre framtid och därmed ytterligare belasta det svenska välfärdssystemet? Risken förefaller stor för att detta torde ligga i sakens natur.

För att få arbetstillstånd måste den arbetssökande bl a ha ett skriftligt erbjudande om arbete. Stämmer det? Hur är det tänkt att arbetskraftsinvandringen skall fungera, när de blivande arbetsgivarna själva skall avgöra behovet av arbetskraft? Vilka garantier får skattebetalarna för att inte kebabkrog-ägaren tar hit sina vänner/släktingar under föregivande av att han har behov av arbetskraft från hemlandet?

Finns det – enligt Er - ö h t några som helst problem med utfärdandet av arbetssökarvisum? Vilken beredskap har i så fall regeringen och UD för att tackla dessa eventuella problem?

Vem skall försörja de arbetssökande och var skall de bo?

Vem skall försörja de arbetssökande under de tre månader de kan vistas här för att söka arbete? Jag befarar att det som vanligt blir skattebetalarna som får stå även för detta kalas. För inte tar väl Svenskt Näringsliv - som ju länge varit pådrivande för en stor arbetskraftsinvandring - kostnaderna?

Var skall de bo? Står det tomma lägenheter och väntar på dem litet varstans i Sverige?

Er regeringskollega näringsminister Maud Olofsson sade förra året att Sverige bör ta emot 90 000 arbetskraftsinvandrare per år: ”det finns precis så många arbeten vi har förmåga att tänka fram.” Frågan är varför hennes telepatiska förmåga inte tycks kunna ”tänka fram” 90 000 arbeten åt dem som redan är här. Frågan är om den dessutom räcker till för att tänka fram 90 000 nya bostäder per år! Det återstår att se om fru Olofsson ens kan tänka fram bostäder åt en relativt begränsad ökning av arbetskraftsinvandrare!

I vilken utsträckning kommer de att ha rätt till gratis sjukvård – dvs sjukvård på skattebetalarnas bekostnad - under de tre månader de söker arbete? Akut? Operationer? Tandläkare? Övrigt? Eller står respektive hemländer för dessa utgifter? Vilka garantier finns det i så fall för detta? Skrivna avtal eller vad?

Får de ta med sig sina familjer/släktingar under de månader de söker arbete? Hur är det i så fall sörjt för dessa?
Hur mycket beräknas arbetskraftsinvandrarnas utbildning i svenska kosta? Hur mycket beräknas uppehället kosta under de tre månader de söker arbete?

Det kommer utan tvivel att dyka upp ännu fler problem under resans gång än de som skisserats i detta brev. Därför föreslår jag att statsråden Billström och Olofsson begrundar den franske 1500-talsfilosofen Michel de Montaignes kloka råd: ”Vid randen av en avgrund finns blott en sak at göra: ta ett steg tillbaka.”

Inger-Siv Mattson, f d internationell sekreterare vid ett statligt forskningsråd
Alphyddevägen 55, 131 35 Nacka

* * *

Nacka den 27 mars 2008

Justitiedepartementet
Migrationsminister Tobias Billström v g meddela dnr tack
Sveriges Riksdag Mikaela Valtersson, mp
Näringsdepartementet Näringsminister Maud Olofsson

Ämne: Arbetskraftsinvandring 2

”Vi lättar på reglerna för arbetskraftsinvandring”

Med anledning av Er och alliansens nya samarbetspartner miljöpartisten Mikaela Valtersons artikel på dagens DN Debatt ber jag än en gång att få svar på de frågor jag ställde i mitt brev den 25 januari 2008. Se bilaga 1

Er artikel ger upphov till en mängd nya frågor, som jag vill ha svar på.

Ni nämner ingenting i Er artikel om de arbetssökarvisum, som tidigare varit en förutsättning för arbete i Sverige och som skulle utfärdas av ambassaderna i respektive hemland. Har regeringen efter påtryckningar från vänstern (mp och kommunisterna) släppt kraven på arbetssökarvisum?

”Nu öppnar regeringen och miljöpartiet en ny väg för människor från länder utanför EU som vill komma till Sverige för att arbeta.”

För det första: vilka garantier har Ni och miljöpartiet för att de verkligen kommer hit för att arbeta?

För det andra: vilken signal ger detta uttalande till de hundratusentals migranter, som redan finns här och som är utestängda från arbetsmarknaden trots att de - åtminstone enligt egen utsago och enligt Masoud Kamali och Mona Sahlin – inget hellre vill än att få ett arbete, som motsvarar deras utbildning och kompetens? Vad skall alla dessa hjärnkirurger - ”lekare och civilingenjörer” -som Mona Sahlin är ”så trött på att åka taxi med och köpa korv av” tänka? Förmodligen att Ni och miljöpartiet fiskar i – som det brukar heta i andra sammanhang – grumliga vatten. Ert utspel kan knappast tolkas som annat än ren diskriminering och rasism. De signaler ni ger är att alla de som redan är här inte duger. Alternativt att de är arbetsovilliga och föredrar att leva på bidrag. Båda alternativen tyder på en obehaglig människosyn – en uppdelning i ”vi och dom” och vart har mantrat om ”alla människors lika värde” tagit vägen?

Som om denna nedvärdering av dem som redan är här inte vore nog skriver ni att ”Kompetent arbetskraft har länge valt att flytta till framför allt USA i stället för till Europa.” I klartext har Europa – och i synnerhet då Sverige – fått nöja sig med det mänskliga avskräde, som inte duger något till och som USA därför inte vill ha!

Kommer företagen att rekrytera analfabeter?

Ni hänvisar till ”överfulla båtar med desperata människor” och att ”de tydligt visar att det måste öppnas fler vägar för dem som vill komma hit och arbeta.” Tror Ni och Er nya samarbetspartner att dessa - oftast illiterata människor - kan vara till någon som helst nytta för de ”många företag som har rekryteringsproblem.” I så fall tror Ni och Valtersson förmodligen också att jorden är platt, att månen skall trilla ner, att storken kommer med de små barnen och tomten med julklapparna! Hur många av dem är ”svetsare, elektriker, läkare och ingenjörer”? Hur många är utbildade byggnadsarbetare – de kommer ju från länder, där bostäderna mestadels består av hyddor med stampade jordgolv?

Hur många är utbildade inom vården och lämpar sig för att arbeta i äldre- och barnomsorgen? Är de gamla tillfrågade om de vill ”vårdas” av människor som inte ens talar begriplig svenska? Givetvis inte. Men svaret skulle vara ett rungande nej! Vi vill vårdas av svenskar precis som övriga etniska grupper vill ha vård av sådana som talar deras egna språk! Och som – i motsats till svenskarna - har rätt att ställa detta krav!

Fler stolligheter

”Arbetsförmedlingen ska inte längre i varje enskilt fall pröva om arbetskraften redan finns tillgänglig. /…/ Arbetsgivarens bedömning av sitt eget behov ska således vara avgörande” Detta ger ”carte blanche” för alla invandrarföretagare att ta hit sina landsmän – framför allt egna familjemedlemmar och övrig släkt.

Dessutom kommer detta givetvis att öka den s k främlingsfientligheten med 100 procent hos de arbetslösa svenskar som besitter nödvändig kompetens - och som dessutom talar svenska! Så omöjligt att hitta inhemsk arbetskraft kan det knappast vara, eftersom alltför många fortfarande går arbetslösa. Alla arbetslösa är väl inte arbetsskygga invandrare?

”Det dunkelt tänkta… ”

Hur tänker Ni och miljöpartiet när ni tror att ”en ökad arbetskraftsinvandring är ett instrument att få ner arbetslösheten för dem som redan finns i Sverige” och att ”utomeuropeiska medarbetare blir ett naturligare inslag på svenska arbetsplatser på sikt dessutom kan komma att öka möjligheterna för utrikes födda i allmänhet att etablera sig på arbetsmarknaden.” En sådan tanke kan endast rinna upp i en förvirrad politikerhjärna! Ett dylikt uttalande får mig att undra om Ni och Valtersson inte hellre borde tiga och riskera att framstå som korkade eller tala och undanröja varje tvivel!

Ni skriver att ”tidsgränserna för uppehålls- och arbetstillstånd förlängs. Inledningsvis beviljas ett tidsbegränsat tillstånd för som längst två år.” Hur är det tänkt att den nya arbetskraften skall kunna lära sig svenska under denna tid? Skall dessa två år ägnas åt sfi?

”Om personen därefter fortfarande arbetar ska tillståndet kunna förlängas med ytterligare två år. Efter fyra år ska ett permanent uppehållstillstånd kunna beviljas.” Vad gör Ni och miljöpartiet om personen inte arbetar efter två respektive fyra år, men har tagit hit alternativt bildat familj i Sverige under de första två åren och vägrar lämna Sverige, eftersom ”barnen rotat sig” ? Skall han/hon då få stanna även om han/hon inte längre arbetar och leva på bidrag som så många andra migranter gör? Det anser givetvis miljöpartiet men vad anser Ni?

Kan Ni och miljöpartiet garantera att de inte stannar i Sverige och arbetar illegalt efter avslutad två-årsperiod eller om de skulle förlora det arbete de inledningsvis fått i Sverige?

Ni säger ingenting om var dessa nya migranter skall bo? Står det tomma lägenheter och väntar på dem runt om i Sverige?

Ni skriver att ”Ingen arbetskraftsinvandrare ska längre tvingas åka hem trots att hon eller han har ett arbete.” Vad innebär det? Jag är tacksam för en förklaring!

Svaga argument

Som vanligt kommer ni dragandes med vallonerna på 1600-talet och med de italienare, greker och jugoslaver som kom hit som arbetskraft under efterkrigstiden. För det första: såväl vallonerna som de övriga var européer med i stort sett samma värderingar som vi. För det andra: de var – i motsats till dessa horder av utomeuropéer som söker sig till Sverige idag för en bekymmersfri tillvaro i den skattefinansierade svenska hängmattan - villiga att anpassa sig till oss, till vår kultur och våra traditioner och framför allt: de lärde sig svenska! De ställde – i motsats till bl a muslimerna - inte några som helst krav på att svenskarna skulle anpassa sig till dem. För det tredje: antalet valloner var synnerligen begränsat och många återvände f ö hem efter bara en kort tid i Sverige p g a att de inte trivdes eller saknade sina familjer. Det var nämligen på den tiden ingen självklarhet att de skulle komma dragandes med sina tio barn och övrig släkt från hemlandet!

Eftersom den svenska absorptionsförmågan, när det gäller utlänningar för länge nått bristningsgränsen föreslår jag att Ni och Er nya samarbetspartner begrundar den franske 1500-talsfilosofen Michel de Montaignes kloka ord: ”Vid randen av en avgrund finns blott en sak att göra: ta ett steg tillbaka.”


Inger-Siv Mattson, f d internationell sekreterare vid ett statligt forskningsråd
Alphyddevägen 55, 131 35 Nacka


Bilaga 1
Bland de frågor jag vill ha svar på i mitt brev den 25 januari 2008 är

Vilka garantier kan Ni ge skattebetalarna för att arbetssökar-visum inte missbrukas?

Kan ambassaderna bedöma att den arbetssökande har det yrke eller den utbildning han/hon utger sig för att ha?

Kan de ambassader, som skall utfärda arbetssökar-visum garantera att de får korrekta uppgifter så att ingen får arbetsvisum på felaktiga/lögnaktiga uppgifter?

Vad händer när det uppdagas att den arbetssökande fått sitt visum på falska grunder och redan befinner sig i Sverige? Får han/hon stanna av s k ”humanitära skäl” efter krav från vänstern et consortes med motiveringen: ”familjen är ju redan här, barnen har rotat sig, han/hon har lämnat allt för att flytta till Sverige, han/hon har inget arbete i hemlandet, det är en mänsklig rättighet att söka en bättre tillvaro, vi kan inte sända tillbaka människor, som hemlandet inte vill ta tillbaka” etc etc?

Kan regeringen garantera att det inte finns någon som helst risk för viseringsavhopp t
ex genom arrangerade äktenskap i akt och mening att få PUT i Sverige?

Kan regeringen garantera att de som söker arbete i Sverige inte är sådana som inte kan få arbete - eller enbart lågavlönade arbeten – hemlandet och ser arbetskraftsinvandring till Sverige som en ny möjlighet att komma hit för att utnyttja de svenska välfärdssystemen?

Finns det ö h t några som helst problem med utfärdandet av arbetssökar-visum? Vilken beredskap har i så fall regeringen och den nya samarbetspartnern miljöpartiet för att tackla dessa problem?

Stämmer det att den arbetssökande måste ha ett skriftligt erbjudande om arbete i Sverige? Kan regeringen garantera att en städfirma, kebabkrog-ägare etc inte tar hit sina släktingar/vänner under föregivande av att han har behov av arbetskraft från hemlandet?

Hur får den arbetssökande sin försörjning medan han letar arbeta?

Får den arbetssökande ta hit sina anhöriga under den tid de söker arbete? Hur är det i så fall sörjt för dessa? i vilken utsträckning har den arbetssökande och hans familj rätt till svensk sjukvård under tiden han söker arbete? Akut? Operationer? Tandvård? Övrigt?

Hur mycket beräknas den arbetssökandes utbildning i svenska kosta? Hur lång tid skall denna utbildning ta? Hur bekostas den arbetssökandes vistelse i Sverige under utbildningen i svenska? Skattebetalarna? Den tilltänkte arbetsgivaren?