Bloggen har tidigare skrivit om detta och nu verkar fallet ha fått fart igen: En muslimsk kvinna stämmer arbetsgivaren för att hon inte får använda huvudduk på jobbet, en frisörsalong i Malmö.
Diskrimineringsombudsmannen verkar inte fatta att om en frisörska inte visar håret är det dålig reklam.
LP kommenterar:
Många minns väl den stackars salongsinnehavaren i London(?) som stämdes av samma skäl och som Berit skrev om? Hon riskerade att förlora sin salong pga musslans anklagelser om diskriminering. Jag vet faktiskt inte hur det gick för henne, någon som har koll?
Ett rent allmänt reflekterande kring saken får mig att tänka följande:
- Om en färgblind nekades jobb i en färgaffär, skulle han då kunna gå till DO?
Kanske det. Åtminstone skulle den färgblinde kunna hävda att han verkligen valdes bort pga ett handikapp, något han inte kan göra något åt helt enkelt. Fast de flesta färgblinda skulle förmodligen själva inse att det kanske inte är lämpligt att de jobbar just med kulörer.
Just det sistnämnda känns som något som skiljer normalt folkvettiga människor, och de övertygelseskadade som mot allt förnuft, till varje pris skall hävda sitt sätt att göra saker och ting. Att DO missbrukas för sådana ändamål är mycket motbjudande. Denna "kränkta" muslim slösar bort våra skattepengar på sin egen lilla idiotiska kulturjihad, och banne mig om inte DO går med på det! Antingen har DO fått ett totalt felformulerat uppdrag, eller så har deras chef, Katri Linna, fullständigt missuppfattat det.
Ingen förbjuder muslimen att bära sin underkastelsesymbol, men liksom alla andra samhällsmedborgare, måste hon finna sig i att kompromissa, tex då det gäller arbetsplatsens skrivna och oskrivna regler för uppförande, klädstil mm. När jag gjorde min värnplikt kunde jag inte komma trallande i rosa byxor med glitter bara för att jag kände att det förde mig närmare den stora Discoguden (som för övrigt är en mycket större och bättre gud än sur-Allah). Jag fick dra på grönbrallan när det var dags att leka krig, och discobyxan fick vänta till helgen om jag hade permis. No problems, det inkräktade inte på min discomentalitet eftersom den var stark och övertygad.
Om muslimen nu är så svag i sin övertygelse att hon inte klarar av att vara utan snuttefilten kring skallen de få timmar om dagen hon praktiserar, då kan man undra hur mycket det är bevänt med hennes sk "religiositet". För den har väl inte vuxit fast i skallen?!
lördag 27 mars 2010
En frisör sysslar väl med hår, inte textilier?
Upplagd av
Knute
kl.
lördag, mars 27, 2010
1 kommentarer
Etiketter: LP
tisdag 23 mars 2010
På tal om att svenska präster borde tala ur talibanskägget

Sveriges ärkebiskop Anders Wejryd tycker att Syriens president Bashar al-Assad är "en på många sätt imponerande person". Al-Assad som är införstådd med Irans planer på att atombomba Israel! Salig Kurt Lundgrens omdöme om kyrkan håller än:
"Medan samhällsmoralen håller på att falla samman och är under upplösning är svenska kyrkan inte intresserad av att återupprätta religionen som moralisk faktor; istället är den som besatt av två saker: homosexualitet, och att hacka på Israel."
Månne det är bättre i Danmark. Så här skall en riktig präst tala. Den danske fältprästen Thomas Aallmann:
För mig att se, är vi är ute i en civilisationernas sammanstötning. Vi blev attackerade den 11 september, och vi försvarar oss. Jag är ingen pacifist. Jag är ordningstänkare. Jag ser Västerlandet som en rad borgar under attack, en av dem är Danmark. Vi är i Afghanistan för att al-Qaida-rörelsen inte ska vara i europeiska huvudstäder. Vi lever i ett öppet och sårbart samhälle, som någon måste värna. Det är vad de danska soldaterna gör i Afghanistan. De är svärdet som Drottningen har sänt för att säkerställa att våra barn kan leka tryggt på borggården och flickornas skratt fortfarande kan höras i de danska bokskogarna.
År 1996 när talibanerna kom till makten i Afghanistan kostade det 14 käppslag om man råkade skratta på gatorna i Kabul. Fönstren på nedre våningen i alla hus var igenmurade, för om en flicka sågs av en främling var det hennes fel och hon skulle stenas. Det är den personifierade ondskan, och den ska vi bekämpa. I detta sammanhang är de danska soldaterna goda män som är tvungna att göra något ont och slå ihjäl, för att bekämpa det som är ännu ondare. Frihet kommer inte av sig själv. Det måste vårdas och försvaras. Fred kan man alltid få, man ska bara böja nacken.LP kommenterar:
Problemets kärna finns i dessa två meningar av Aallmann:
"Vi er i Afghanistan for at al-Qaeda-bevægelsen ikke skal være i europæiske hovedstæder. Vi bor i et åbent og sårbart samfund, som nogen må værne."
Personligen tror jag att hela Afghanistanprojeketet är kontraproduktivt. Vår närvaro där, i kombination med det faktum som Aallmann pekar på, nämligen att vi bor i ett öppet och sårbart samhälle, gör att hela operation spelar jihadisterna i händerna på tre avgörande sätt:
1. Västs närvaro i Afghanistan kan hjälpa jihadisterna att värva nya medlemmar, i synnerhet om man kan få det att likna ett korståg (Aallmann verkar vara rädd för att hans egen retorik skall uppfattas just så).
2. Väst med sin princip om att ge folk rätt att flytta hit från krigshärjade länder, gör att folk som jihadisterna senare kan värva ges möjlighet att flytta hit. Redan värvade kan också relativt lätt strömma in i väst.
3. Vårt öppna och fria samhälle gör det mycket svårt att kontrollera de som planerar attentat och inom en inte alls för avlägsen framtid, en mera öppen väpnad konflikt, allt enligt en urban gerillametod, på vårt territorium.
En sådan strid kan slå sönder flera nationer i väst, ja hela den västerländska civilisationstypen. Vi skall inte glömma att de gerillastridande jihadistern har allt att vinna på att alla samhällsfunktioner slås ut, allt från elförsörjning till polisväsende, och att västs motstånd så gott som helt och hållet bygger på att stora komplexa högteknologiska system fungerar.
Det är lite som att jämföra en tävling mellan en mulåsna och en BMW. BMW:n vinner så länge ett komplex system av service finns tillgängligt, men om detta barakar samman kommer mulan garanterat att vinna.
Tragiskt nog verkar vi i Sverige tex mer eller mindre vara på väg att avveckla hemvärnet till förmån för en högteknologisk och avancerad yrkesmilitär. Var finns beredskapen om allt brakar samman? Hur många svenskar har tillgång till vapen och kunskap om hur man strider och gör motstånd även efter att centralmakten och den reguljära försvarsmaketen kollapsat.
Som lök på laxen kan vi lägga alla de islamska nationer som skaffar sig alltmer avancerade vapensystem. De har inga problem med invandrare från väst som kan tänkas sabotera deras samhälle. Visserligen vänder sig en del muslimer i nuläget mot dessa nationer och utför attentat, men det beror nog primärt på att dessa muslimska länder samarbetar med det fortfarande starka väst. De kan vara beredda att rulla in och ta över när den islamiska pesten slagit ut och däckat västvärlden, med vapen som bla Sverige och USA sålt till dem.
Det ÄR en clash of civilizations som tornar upp sig. Den som säger något annat ljuger eller önskedrömmer.
sds
Upplagd av
gäster
kl.
tisdag, mars 23, 2010
0
kommentarer