Varför är det vedertaget språkbruk i media att kalla islamkritiker för islamofober? Det är mer berättigat att tala om kristofober. De mjäkiga kristna som vänder den andra kinden till är inte de som förföljer. Tag bara händelsen i Kairo när en mobb bestående av 20.000 muslimer anförda av en imam anföll en kyrka under stridsropet "Allah är stor" medan kyrkbesökarna satt i sina bänkar och mässade "Herre förbarme dig".
I Österrike krävde den turkiska ambassadören att den österrikiske inrikesministern skulle "sluta med att lägga sig i integrationspolitiken". Han fick ett bra svar på tal av parlamentsledamoten Ewald Stadler:
Befriande klarspråk om toleransromantiken: "En katolsk ärkebiskop i Turkiet fick huvudet avskuret av en mördare som skrek 'Allahu Akbar', Allah är stor. Ingen reaktion från myndigheterna, men man kan tänka sig vilken uppståndelse det skulle bli om någon rörde en muslimsk imam."
När man påpekar det problematiska i många muslimers uppfattning av västliga värden och sätter fokus på kulturbestämda konflikter som ökar parallellt med en ökad muslimsk invandring, faller hammaren omgående. Islamkritiker blir utpekade som islamofober.
Pia Kjærsgaard: "Tänk om påven hade sagt att alla moskéer skulle stängas? Medierna ignorerar totalt att Saudiarabiens stormufti har utfärdat en fatwa där han kräver att alla kristna kyrkor ska förstöras.
Ibland är tystnad också kommunikation. Det är den i detta fall, då alla medier har valt att ignorera en uppenbar krigsförklaring mot kristendomen som en minoritetsreligion i arabvärlden. Dubbelmoralen trivs fortfarande i bästa välmående."
Syftet med det turkiska statsbesöket i Stockholm var att göra det kriminellt att kritisera islam!
lördag 23 mars 2013
Ska vi börja säga kristofober också?
Upplagd av Knute kl. lördag, mars 23, 2013