Guercino: Venus, Mars, och Amor.
Vilket befinner sig närmast sanningen, den urgamla dualismen mellan Venus och Mars, eller att kvinnlighet och manlighet är socialt skapade kategorier? Lite närmare det förra än det senare, skulle jag tro. Kanske dags att klä på sig rustningen igen och försvara familjen.
Familjen är inte enbart en social konstruktion. För att få barn krävs det två kön.
Pridefestivaler går väl an, likaså att homosexuella gifter sig, men homoadoptioner nej. Barnens behov måste gå före folks behov av att ha barn. Naturligtvis ska man inte generalisera, det kan vara bra men det kan vara dåligt också. Ingen kan förutse hur ett barn kommer att reagera på de moraliska dilemman det utsätts för.
Danmarks homosexuella par kommer inom kort få rätt att adoptera. Det står klart sedan fem medlemmar av regeringspartiets Venstres folketingsgrupp beslutat att trotsa partilinjen och rösta för ett lagförslag som jämställer adoptionsrätten för hetero- och homosexuella par. Lagförslaget hade lagts fram av det lilla högerliberala Liberal Alliance.
Polemiken skriver:
"Av alla oansvariga, respektlösa och samhällsnedbrytande fältmadrasser är förrädarna i de så kallade borgerliga partierna självfallet det värsta. V och K har haft makten i snart 9 år utan att våga representera borgerligheten, och i toleransens heliga och populistiska namn parkerar man så partidisciplinen utan att få någonting i gengäld hos de röda. Här är förrädarna som röstade för förslaget att tillåta homoadoptioner:
Villum Christensen, Liberal Alliance, Karsten Lauritzen, Venstre, Mads Rørvig, Venstre, Malou Aamund, Venstre, Sophie Løhde, Venstre, Troels Christensen, Venstre
Dessutom kan man lugnt räkna med de två frånvarande medlemmarna av den Liberal Alliance, Anders Samuelsen och Simon Emil Ammitzbøll, som uttalar:
'Jag är väldigt glad att vi nu ett steg närmare lika rättigheter mellan homosexuella och heterosexuella. Att homosexuella nu kan ansöka om att adoptera är en seger för både homosexuella och för Liberal Alliance,' säger Simon Emil Ammitzbøll i ett skriftligt uttalande."
Javisst, låt oss låtsas att det går att lura Moder Natur, så vi kan jävlas med familj, kön, ekonomi och kultur, utan några konsekvenser.
28 kommentarer:
Nja. men de flesta homoadoptioner som sker i Sverige handlar ju oftast om att det är två kvinnor, eller två män, som redan har gemensamma barn. Närståendeadoptionen handlar då om att båda föräldrarna har rätt att vara just juridiska föräldrar om den ena partnern skulle gå bort.
Förstår faktiskt inte vad du tycker att alternatiet ska vara när ett barn redan har två mammor - att man tar bort en av föräldrarna från barnet?
Vaför bara homosexuella. Alla skall väl ha lika rättigheter, tidelagare och andra eller vart går gränsen
Tja John Nyzell, du har några tänkvärda synpunkter, men varför kopplar du ihop adoptionsfrågan med allt möjligt annat?
Typiskt att det ska komma en svensk politiker och börja gorma, med den politiska korrekthetens närmast fascitoida åsiktskontroll.
Jag tycker att det är oerhört tragiskt att ett sådant moraliskt förfall som pride-festivalen representerar, är tillåtet på svenska gator.
Tack och lov att det finns andra länder där förfallet inte har gått lika långt!
Generellt kan sägas att de homosexuella som tar det stora steget att adoptera barn inser säkert ansvaret och har säkert också det bästa avsikter att hålla ihop hemmet och ge barnet ett tryggt liv.
Generellt kan också sägas att en hel del barn i heterosexuella förhållanden kommer till av slarv. År 2000 fanns det 260000 ensamstående mödrar i Sverige. I många fall hade det säkert funnits en fadersfigur som senare försvunnit ur bilden men alltför många av dessa barn växer upp med bara en vuxen som tar sin föräldraroll på fullt allvar. I många av barnens liv kommer och går nya män som ser ungen som något som är till besvär.
Vilken form av sex som tillämpas i sovrummet är nog en bisak jämfört med att ha två vuxna som är villiga att vara riktiga föräldrar.
Är det inte ni sverigedemokrater som tjatar om hur ni blir censurerade hela tiden? Tål ni inte när folk påpekar hur lika era åsikter är islamisternas?
Den här gången uttryckte du dig något mer nyanserat Nyzell, men varför inte argumentera för dina påståenden?
Jag uttryckte mig inte det minsta mer nyanserat, jag lämnade bara mer utrymme att ignorera vad jag faktiskt säger.
Bevisbördan ligger på dig att visa att två föräldrar av samma kön skulle vara sämre i den rollen än två föräldrar av olika kön. Kön är inte sociala konstruktioner, självklart inte. Men att utifrån enbart den premissen dra slutsatsen "barn kommer lida om de växer upp med två föräldrar av samma kön" är att göra sig skyldig till en non sequitur.
Du pratar också om "moraliska dilemman". Vilka moraliska dilemman?
Jag syftar naturligtvis på det gamla argumentet att barn blir retade. Oftast bemöter man det genom att relativisera, då skulle inte feta eller magra få adoptera, eller homofober eller rasister osv. Att barn blir retade räcker alltså inte som argument. Att de kommer att lida brist på manliga resp kvinnliga förebilder då? Knappast tillräckligt det heller. Barnets väl går tyvärr inte först.
Om vi inte hade ett välfärdssamhälle vore det inget problem, då kunde folk adoptera som de ville, ingen skulle lägga sig i. Men nu måste man ständigt göra samhällsekonomiska avvägningar.
I ett välfärdssamhälle går det att leva på bidrag om man inte har för höga förväntningar, och barnfamiljer lämnas inte i sticket. Att skaffa barn kan alltså vara en försörjningsväg, och naturligtvis finns det homosexuella som anser att den inte ska förvägras dem.
Apropå Niclas kommentar. Det finns anledning att skilja mellan vanlig adoption och närståendeadoption. En partner till en av de biologiska föräldrarna borde kunna adoptera ett barn, förutsatt att den andra biologiska föräldern är borta ur barnets liv.
"Tål ni inte när folk påpekar hur lika era åsikter är islamisternas?"
Kanske är det så enkelt att det inte duger med mesig politisk korrekthet om man ska hejda islams manlighetskultur. Feminism i all ära, men det behövs också män som ställer upp på kvinnornas sida så de inte underkastar sig shejkerna från öknen.
Nu råkade jag peta i ett getingbo som det är tabu att tala om, nämligen den uråldriga konkurrensen om kvinnorna.
Det brukar ju heta att det är rasister som är rädda för att invandrarna kommer hit och tar deras tjejer. Men det är dumt att nedvärdera den manliga beskyddarinstinkten. Och dumt att låta det gå inflation i ordet rasism.
Under de muslimska protesterna mot Muhammed-karikatyrerna i London år 2006 hördes slagordet "och ta deras fruar som krigsbyte".
“Min dröm är att de som har turen att vara födda i en kultur av "damerna först" kommer att släppa på myten om att alla kulturer är likvärdiga. Människor är lika, kulturer inte.” Ayaan Hirsi Ali
Vi diskuterade homosexuella pars rätt att adoptera, inte... vad det nu är du pratar om. Du har fortfarande inte visat hur homosexuella par är sämre föräldrar än heterosexuella par.
Men vad gäller islamister och sverigedemokrater: Något som kännetecknar både islamister och många sverigedemokrater är en fixering vid det "naturliga", det "gamla hederliga", det som funnits sedan urminnes tider. Jag ser det helt enkelt som två konservativa rörelser som hamnat i konflikt. Sverigedemokrater är naturligtvis inte i närheten av att vara så farliga som radikala islamister är, men ideologierna är närbesläktade.
För övrigt så håller jag helt med om att alla kulturer inte är lika mycket värda. Protestantisk-reaktionär kultur är bättre än islamisk-reaktionär kultur, liberal kultur är bättre än protestantisk-reaktionär kultur.
Inte sjutton är islam "naturlig" eller "hederlig"!
Men för att återgå till ämnet för dagen. Ett barn som adopteras av ett homosexuellt par berövas en manlig/kvinnlig förebild, samt riskerar att mobbas.
Som jag skrev kan man invända att det är det så många andra barn som gör. Inte desto mindre kvarstår faktum. Varför utsätta barn för sådana experiment.
Jag ÄLSKAR Litauen !
Varför sådan nedlåtande ton, Nyzell.
Dessutom tillskriver du mig åsikter jag inte har. Ingen anledning att publicera sån tuppfäktning.
Om du läser mina argument för att homosexuella inte borde få adoptera så kanske du lägger märke till att jag själv inte anser dem tillräckliga. Det enda jag anbefaller är försiktighet med att med att utsätta barn för experiment, i synnerhet som vi lever i ett samhälle som har ansvar för att betala när något går snett.
"Dagens elite styrer samfunnet etter en ideologi som er utopisk, som går på tvers av viktige biologiske instinkter og disposisjoner og som strider mot nedarvet kultur.
Når politikken baseres på ønsketenkning vil politikken til slutt ødelegge samfunnet.
- Derfor handler dette om intellektuell uredelighet, om hykleri og virkelighetsvegring og utopisme.
Etterkrigsparadigmet.
- Vi lever i noe jeg kaller etterkrigsparadigmet, EP. Det oppstiller tre kriterier:
1. Mennesket er godt
2. Kjønnsforskjeller er trivielle
3. Raseforskjeller er trivielle.
- Alle antakelser må stemme dersom EP skal være bærekraftig.
- Dessverre stemmer ingen av dem.
- Vi kommer derfor til å oppleve et paradigmeskifte.
- Etterkrigsparadigmet fører oss i retning av utopi.
- Ottar Brox skrev at utopier enten fører til diktatur eller til store tap av realverdier.
Hvis man går på tvers av visse nedlagte trekk eller disposisjoner, får man problemer.
- Det er det dagens samfunn gjør, derfor er EP i ferd med å bli et Selvmordsparadigme. Man forfølger utopien to the bitter end."
http://www.document.no/2010/05/en_instruktiv_seanse.html
Homosexuella kan vänta sig mer hjälp av Sverigedemokraterna än av RFSL, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter, som politiskt korrekt stöder islams homohatare.
Ayaan Hirsi Ali:
“I’m not being rightwing,” she says. “The people who believe themselves to be on the left, and who defend the agents of Islam in the name of tolerance and culture, are being rightwing. Not just rightwing. Extreme rightwing. I don’t understand how you can be so upset about the Christian right and just ignore the Islamic right. I’m talking about equality.”
http://vladtepesblog.com/?p=22085
Att barn till homoföräldrar skulle mobbas är en konstruktion. Du tror det för att du skulle gjort/göra det. I verkligheten som stödjs av forskningsresultat så mår barn till homosexuella föräldrar bättre än hetropart.
Efterssom jag kan visa forskning på detta får du nu visa forskning på det omvända innan vi disskuterar vidare. Alternativt att du erkänner att du hade fel och att homoadoption är bra (bättre än hetroadoption och hetroproduktion).
Anonym, du kanske syftar på DN-artikeln "Barn till lesbiska mår bättre".
http://www.dn.se/nyheter/varlden/barn-till-lesbiska-mar-battre-1.1117899
Det finns så många nivåer man kan diskutera detta. Om staten lägger sig i genom att lagstifta blir den också skyldig att se till att adoptionerna fungerar socialt och ekonomiskt. Onödiga risker för skattebetalarna. Avskaffa välfärdssamhället först.
How moral nominalism made the welfare state unsustainable
http://www.amnation.com/vfr/archives/016443.html
Homoadoptioner har varit tillåtet i Sverige sedan 2003, men ännu har inte en enda adoption skett. Givarländerna säger bestämt nej till saken, frågan är alltså en riktig ickefråga, vad vi än gör så kan vi inte tvinga givarländerna att göra motsatsen.
"KD to the rescue!
juni 30, 2010 av romaren
När unga väljare listar vad som är viktigast för dom så är det trygghet, familjen och tradition. Vilket är en glädjande utveckling, vi rör oss mot att även männen nu är mer familjeorienterade och spenderar större tid med sina barn än tidigare. En mindre glädjande utveckling är att stödet för det parti som förespråkar dessa värden som dessa hamnar sist bland unga väljare."
http://romaren.wordpress.com/2010/06/30/kd-to-the-rescue/
SD är inte välkomna på Pridefestivalen. SD är emot kyrkliga bröllop för homosexuella, av traditionella skäl. Och homoadoptioner är SD absolut emot, för barnens skull.
http://robsten.blogspot.com/2010/07/shame-festivalen.html
PRIDE, en festival för normupplösning – som möter berättigad kritik
.
Nu är det dags för det årliga PRIDE-spektaklet att invadera Stockholm. I media framställs det okritiskt som en kärleksmanifestation och all kritik mot jippot avfärdas på ett onyanserat sätt som homofobiskt hat.
.
I själva verket är motorn bakom PRIDE en liten klick HBT-aktivister, queerteoretiker och lesbiska ultrafeminister vars värderingar och metoder att torgföra dem troligen är främmande också för flertalet bland de sexuella minoriteter man säger sig företräda. Deras krav stannar inte vid att bemötas med tolerans från det heterosexuella majoritetssamhället. Målsättningen är att riva ned alla normer och att peka ut de dryga 90% av medborgarna som ser den heterosexuella kärnfamiljen som den naturliga samhällsnormen som fördomsfulla bakåtsträvare.
.
Och om någon ur denna stora grupp dristar sig att bryta den politiska korrekthetens repressiva tystnad och meddelar avvikande uppfattning om exempelvis spektakel som PRIDE eller efterfrågar en förutsättningslös diskussion om homoadoptioner, då påklistras vederbörande omedelbart homofobens, högerextremistens och hatbrottslingens stigmata. Med diskrimineringsparadigmet som förevändning gör HBT-rörelsen inte bara anspråk på tolkningsföreträde i alla familje- och relationsnormativa frågor, man har i princip helt lyckats ersätta dialog med monolog.
.
Det är ett demokratiproblem att det offentliga samtalet begränsas av en queerhegemoni som inte återspeglar värderingarna kring dessa frågor ute i samhället. När den demokratiska dialogens dörrar stängs ökar också risken för polarisering och politisk frustration och för att kritiken i stället tar sig andra och mer otrevliga uttryck. En sådan utveckling drabbar förstås främst HBT-personera själva. Även om hot och våld som utomparlamentariska åsiktsyttringar inte kan försvaras finns det samtidigt en cynism i att bidra till att sådana stämningar byggs upp och sedan använda enskilda människors martyrskap som slagträ för den egna saken.
.
För HBT-rörelsens militanta kärntrupper tycks inget mellanting finnas mellan det normupplösta queersamhället och ett där man stenar homosexuella till döds, ingen skillnad göras mellan konstruktiv kritisk dialog och hatisk fobi. För att vara en grupp som valt regnbågsflaggan som symbol är detta ett synsätt märkvärdigt befriat från nyanser.
.
PRIDE skapar också en mycket märklig (men förhoppningsvis inte representativ) bild av sexuella minoriteter som ett gäng exhibitionistiska och ultrapromiskuösa freaks. För den som inte har någon person från en sexuell minoritet i umgängeskretsen och saknar andra referenser än PRIDE att bygga sina intryck på är risken stor att eventuella negativa åsikter förstärks snarare än de bryts ned. I så fall har ju PRIDE motverkat sitt eget syfte, om nu inte syftet bara är att provocera det heterosexuella majoritetssamhället förstås.
Läs gärna mina artiklar på Newsmill om homoadoptioner:
http://www.newsmill.se/artikel/2009/05/15/med-konsneutral-aktenskapslag-offrar-vi-barnen-pa-den-politiska-korrekthetens-alt
och om PRIDE:
http://www.newsmill.se/artikel/2009/07/26/vaga-vagra-prajda
Skicka en kommentar