söndag 18 januari 2009

Kärringar mot strömmen 1 - Pernilla Ouis

Offentliga personer med status och cred, riskerar i Sverige så mycket mer än alla vi andra om de medvetet trampar utanför PK-mallen. Trots det finns sådana människor, även om de är alltför få. De kan rangordnas inbördes då det gäller intellektuell hederlighet och djärvhet, alltfrån de mest rakryggade till de som bara nätt och jämt kvalar in i denna exklusiva skara.

Pernilla Ouis är en person jag tycker förtjänar att räknas till denna skara. Jag tänker inte här försöka bedöma om hon tillhör toppskiktet eller medelmåttorna, men jag ser i henne en människa som har väldigt mycket att förlora på att hamna i kylan. Hon är filosofie doktor i humanekologi, biträdande lektor och forskare på Malmö Högskola, och har alltså en karriär att vårda. De flesta vet att den akademiska världen är ett träsk av PK-tänkande där den vetenskapliga metoden och den intellektuella hederligheten ofta får vika undan för en illa dold politisk agenda.

Jag har läst en del uttalanden och artiklar av Ouis. I mina ögon har hon vuxit från att i början bara ha utgjort ännu ett exempel på en politisk korrekt galjonsfigur man visade upp då en beslöjad muslimsk kvinna med akademisk karriär behövdes som PK-slagträ i debatten, till att bli någon som tar konsekvenserna av sina erfarenheter, sitt förnuft och sina kunskaper även om det inte är den enklaste vägen. Senast jag tog del av Ouis åsikter och erfarenheter var då hon intervjuades i på TV8 i programmet "Sturmark möter" den 7/1 2009 (välj i menyn till höger).

I intervjun berättar Ouis hur hon konverterade i 20-årsåldern i samband med att hennes syster konverterade och att hon mötte en muslimsk man. Hon förfärades först över sin systers val att bli muslim, men ung som hon var lockades hon av de definitiva och säkra svaren på de stora frågorna som hon då trodde sig kunna finna i islam.
Islam innebar gemenskap och denna innebar att hon alltmer slöt sig inom den muslimska gruppen och dess värderingar. Det var tryggt och enkelt. En klassisk sektliknande situation alltså.

Ett inför att Ouis skulle föda sitt första barn konverterade hon, främst för att barnet inte skulle få dubbla signaler - hon levde i praktiken som muslim och kunde då lika gärna kvittera in pluspoängen som det innebar att vara muslim. Detta tror hon är vanligt bland kvinnliga konvertiter. Man kanske kan säga att omvändelsen sker genom kulturen.

Äktenskapet med den muslimske mannen sprack och Ouis träffade en svensk kristen man som hon levde med utan att gifta sig. Att leva med en kristen man, tillika ogift, accepterades inte av hennes muslimska vänner, emedan mannen fullt ut accepterade Ouis som hon var. Den svenske kristne mannen dog efter bara ett år och när Ouis reste till Jerusalem och sörjde i klippmoskén, hände något som fick henne att tänka till - en vakt påpekade att hennes slöja inte täckte håret bra nog. Allt detta fick henne att ifrågasätta sin dittillsvarande muslimska tro.

Idag kallar hon sig sekulär humanist och hon tog av sig slöjan officiellt för tre år sedan. Detta var dock svårare än det var att sätta på den i mitten av 80-talet. Hon har fortfarande känslomässiga band till den islamska kulturen, men har tagit konsekvenserna av sitt vetande och sina erfarenheter och säger att hon inte vet om gud finns. Hon verkar var agnostiker alltså. Om gud finns tror hon inte att det är den hämnande och bestraffande guden som hon tidigare trodde på.

Urträdet ur islam har gjort att andra människor som t.ex arbetskamrater har blivit viktigare för henne. Konflikten mellan hennes yrkesidentitet i den vetenskapliga akademiska världen och hennes muslimska privatlivsidentitet har försvunnit. Dawkins och hans bok "The God delusion" har hjälpt henne med denna omvärdering. Hon saknar den öppna och raka debatt i Sverige som bl.a Dawkins företräder. Här tassar vi istället på tå för religionen och de främmande kulturerna, och detta anser Ouis är mycket skadligt. Allt främmande skall tolereras till varje pris och konsekvenserna blir ibland, enligt Ouis, mycket dåliga. Ett exempel på detta är hur hedersmord behandlas i Sverige. Vi är "hänsynslöst toleranta" mot gruppen/kollektivet och detta drabbar individen hänsynslöst. Den bristande granskningen av t.ex religiösa friskolor, som Ouis för övrigt är emot, beror inte på bristande resurser utan på feghet från samhällets sida.

Ouis har av det mångkulturella och globaliserade samhället lärt sig var hon står då det gäller vissa fundamentalt viktiga frågor. Hon efterlyser också att man mera tydligt tar ställning för dessa viktiga principer då de utmanas - allt är inte lika bra! Hon verkar alltså förkasta kulturrelativismen som annars är så vanlig inom den akademiska världen. Man är inte rasist för att man t.ex kritiserar islam och begreppet islamofobi missbrukas, enligt Ouis. Aktiva muslimer tenderar att begränsa sin identitet till att bara vara muslim, och detta synsätt påförs även utifrån. Detta är begränsande och skadligt. När Ouis lämnade islam märkte hon plötsligt att hon som människa faktiskt har flera olika sidor och kan identifieras på flera olika sätt.


Se programmet "Sturmark möter" på webben!

7 kommentarer:

Knute sa...

LN skrev en lång kommentar som var lite utanför ämnet, så jag hänvisar till hans blogg i stället:

http://mordhotadmuslima.blogspot.com/

Pelena sa...

Det är alltid roligt att höra om modiga kvinnor som vågartänka om! Tack för att jag fick reda på detta!

Anonym sa...

var för skriver ni inte om kristina kvinnor som blir muslim?????????????

Anonym sa...

jag ser att alla håller med är det inte konstig eller det är förbjuden att skriva något mot den?????????????????

Ann-Marie sa...

Anonym: ????? vad dillar du om???

Anonym sa...

fattar du inte att man måste respektera andra åsikter eller hur????

Ann-Marie sa...

@ Anonym (samma?) jodå, om åsikterna är relevanta och vettiga. Har du några??!

Skicka en kommentar