Stympad på sommarlovet

GÖTEBORG. Elvaåriga Iman var på sommarlov i Somalia. Där könsstympades hon med hjälp av sin egen mamma.
- Man bör lyda sina föräldrar fast jag kände det som om de skulle döda mig, har flickan berättat.
Först nu, åtta år efter övergreppet, betalas ett skadestånd på 400 000 kronor ut.

GT DN

Då uppställer sig frågan, vem kommer att betala skadeståndet, mamman eller skattebetalarna? Blir det ett prejudikat?

Kränkningsindustrin

Muslimsk kock hos Londonpolisen vill ha skadestånd efter att ha blivit ombedd att laga korv och bacon till "999 frukostar".

Socialisme og Dhimmikrati - Et partnerskab fra Helvede

Daily Mail

För dessa kämpar vi…

En ung kille i Göteborg på 17 år blev brutalt knivmördad av ett gäng invandrare. Pojkens farbror skriver i ett pressmeddelande:

"Det talas mycket om främlingsfientlighet i samhällsdebatten. All fientlighet mellan människor måste givetvis motarbetas, men paradoxalt nog är invandrarnas våld mot svenskar betydligt mer vanligt än svenskarnas våld mot invandrare. Detta debatteras dessvärre inte."

Kenth Ekeroth skriver:

"Vi i Sverigedemokraterna pratar ofta och mycket om invandringen och det våld det medför. Det blir lätt mycket siffror och statistik. Men bakom varje siffra finns det ett offer. Och i slutändan går allt det ut på att skydda och försvara den enskilda människan. Tjejen som riskerar att bli våldtagen, killen som riskerar att bli misshandlad, eller till och med mördad."

Kenth Ekeroth: För dessa kämpar vi...

5 snabba om Israel

Visste du

…Att araberna år 1937 förkastade en delningsplan, enligt vilken en palestinsk stat skulle ha omfattat 80% av Palestina?

…Att ett “palestinskt folk” inte existerade innan Israel upprättades?

…Att det palestinsk-arabiska ledarskapet under andra världskriget var allierade med Nazi-Tyskland?

…Att de palestinska judarna under andra världskriget kämpade på de allierades sida?

…Att politiskt motiverat arabisk-palestinskt våld mot civila judar började redan på 1920-talet?

Det finns en del fakta som de som pratar om en "tvåstatslösning" glömmer bort. Läs mer här

Fjärde budet

Hedra din far och din mor, för att du må länge leva i landet, där du bor. Vi åläggs av Gud själv att vörda och försvara vår särart, vårt folk och vårt land. Läs mer

Vad är det som gör scientologerna hemskare...

... än låt oss säga islamister? I Frankrike har scientologins olaglighet varit på tapeten, av ungefär samma skäl som i Sverige, bedrägerier. Men jämfört med islam är scientologin ett harmlöst trossystem, fastän den utnyttjar sina anhängare. Läs vidare

Notre Dame, den heliga modern

Obama är den mest radikale pro-abort-president som USA har haft. Nu har han hållit tal vid Notre Dame-universitetet, den ledande katolska skolan i landet och såsom katolsk institution officiellt emot abort.

Läs mer >>

Okunnigt om Ungern

En politiskt überkorrekt dam har begått en artikel om ett besök i Budapest. Först berättar hon att hon inte gillar lever. Jaha, Ungern som har världens bästa mat, närproducerad och välkryddad. Vad är det för fel på lever, massor av järn som är bra för blodet. Tungmetaller? Ät kycklinglever då, en kyckling hinner knappast samla några tungmetaller i sin lilla lever under sin korta livstid. Inte heller en gris.

Hon påstår att antisemitism och konspirationsteorier frodas i Ungern. Knappast mer än i Sverige och Norge där politiker och journalister svalt islamisternas bete och ständigt hetsar mot Israel. Bor det inte judar i Israel? För övrigt vågar väl snart inte en jude i Sverige avslöja sin tillhörighet av rädsla för att få muslimer och vänsteraktivister efter sig. Tänk på demonstrationen mot tennismatchen i Malmö där deltagarnas slagord var "Khaybar, khaybar ya Yahud", gör som Muhammed i Medina och döda och fördriv judar.

Detta till skillnad från Budapest där det finns judiska affärer som heter Haifa och som har världens näst största synagoga (den i New York är störst). Där människor kan gå trygga utan rädsla för att bli rånade eller våldtagna.

Romernas situation då? En romsk man och hans fyraårige son sköts ihjäl efter att någon satt eld på deras hus. Ingen normal person applåderar sådant. Ekonomiska kriser medför inte automatiskt att folkgrupper utses till syndabockar. Ungrarna är individualister och skulle aldrig få för sig att marschera i takt som tyskarna gjorde på 1930-talet.

Anklagelser om xenofobi och rasism haglar i västliga medias rapportering från Centraleuropa. Vad med att se bjälken i sitt eget öga, den importerade antisemitismen och rasismen mot icke-muslimer?

Sätt ett kryss för Kent!

Snart är det val till Europaparlamentet och därför vill jag göra reklam för Kent Ekeroth, som står som nummer 6 på Sverigedemokraternas lista.

Rent formellt har EU-parlamentet svag makt, och en ledamot i parlamentet därmed ännu mindre, men en plats där skulle möjliggöra, och radikalt utöka de resurser med vilka islamiseringen kan bekämpas. En parlamentariker får t.ex. pengar för att anställa folk, vilket innebär att anti-islamiseringsrörelsen helt plötsligt skulle få avsevärt mycker mer resurser.

Kent Ekeroths blogg

Islam: ett ögonblick av ouppmärksamhet

Islam: Et øjebliks uopmærksomhed

Den første europæiske generation, der ikke så islam som en trussel, skal blive den sidste. I dag har alle europæiske lande de samme konflikter med indvandrere, ligegyldigt hvilken politik de har ført. Amerikansk kommentator har rejst gennem et kontinent i krise.

Af KLAUS WIVEL

VESTEUROPA blev et multietnisk samfund i et øjebliks uopmærksomhed , skriver Christopher Caldwell i sin nye bog om de sidste 50 års dystre europæiske erfaringer med indvandring. Som efter en vild sommernat har nogle få års tankeløs europæisk politik ændret kontinentet for stedse. Han kalder det en revolution, der vil få store følger. De europæiske lande har aldrig været indvandringslande og var det ikke indtil for en generation siden. Og nu står de med især en stærk kultur i deres lande, som tilsyneladende ikke har i sinde at lade sig europæisere. Gæt selv hvilken.

For mange læsere vil Caldwells kølige betragtninger udgøre en hård, apokalyptisk omgang, men USA har flere hundrede års erfaringer med de eruptioner i den indfødte befolkning, som indvandring forårsager, og amerikanerne ved, at kulturer forgår. De erobrede selv deres land fra en gammel kultur.

Så der er grund til at lytte til den konservative skribent. Caldwell er uddannet litterat, han mestrer øjensynligt de europæiske hovedsprog, han skriver klummer for Financial Times, The New York Times Magazine og er seniorredaktør på det neokonservative flagskib Weekly Standard - og han har gennemrejst kontinentet for at skrive denne bog. Han skriver, at den første europæiske generation, der ikke så islam som en trussel, også skal blive den sidste.


Demografisk anoreksi

Han ser på Europa som et hele, og det er identisk, hvad der sker i alle landene, ligegyldigt hvilken politik der er ført, ligegyldigt om det er tidligere kolonilande. Her er den samme modstand fra én bestemt og hastigt voksende religiøs gruppe mod at lade sig integrere, den samme politiske forvildelse over, hvad man skal stille op, og den samme akademiske dobbeltsnak om, hvordan man skal diskutere det her problem. Og om man overhovedet må.

Caldwell observerer, hvordan europæerne ikke længere gider tage deres gamle religion alvorligt mere - han forsømmer ikke at nævne som tegn på forfaldet den Taarbæk-præst, der praler af, at han ikke tror på Gud.

Børn orker europæerne heller ikke få. Konsekvensen af vores demografiske anoreksi er flere muslimer og færre ikke-muslimer - i nogle europæiske storbyer vil indvandrere være i flertal om ganske få år. Skønt det er ved at udligne sig i Danmark, værdsætter muslimerne i resten af Europa at sætte børn i verden i næsten dobbelt så stort omfang som de magelige og blaserte europæere. Der er 20 millioner muslimer i Europa i dag. 5 millioner i Frankrig, 4 millioner i Tyskland og 2 millioner i Storbritannien. US National Intelligence Council forventer, at antallet af muslimer vil være fordoblet i Europa i 2025.
Stigningen ville selvfølgelig være ligegyldig, hvis blot den muslimske befolkning lod sig betage af det, som Caldwell syrligt omtaler som europæernes seksuelle løsagtighed, piercede navler og imponerende skilsmisserater, men betagelsen ser vi ikke noget sted i Europa.

I konkurrence mellem islam, der håndhæver respekt, dydighed og et sammenfattende verdensbillede, har en depraveret nedgangskultur som den europæiske naturligvis ikke den store appel. Derfor ser man overalt, at de europæiske førstegenerations indvandreres langt mere veluddannede børn i endnu højere grad søger mod islam end mod Vesten. Der sker tilsyneladende det omvendte af assimilation - en bevidst adskillelse. En stor del af de nye indvandrere har bosat sig i Europa for at få et bedre liv, men ikke et europæisk liv.

Og for nænsomt at afhjælpe overdragelsen af Europa har europæerne selv ansporet de nye tilflyttere til at adskille sig. Samtidig med at politikere og akademikere i samtlige vesteuropæiske lande har nedgjort de europæiske landes nationalisme som udtryk for racisme, chauvinisme og militarisme, har de opmuntret indvandrerne i at dyrke deres egen nationalisme. Den slags har måske været udtryk for en slags civiliseret høflighed, men for indvandrerne kan det kun tolkes som europæisk selvforagt. Fra megafoner venligst udlånt af nyttige europæiske idioter kan kurdere og palæstinensere uhindret skrige deres natio-nale aspirationer ud fra storbyernes tage, mens islamister fra moskeer og i aviser mes-ser upåtalt løs om det muslimske storriges lyksagligheder.

Nu er regningen kommet. Generationen, der er født efter 1960, skal betale for deres forældres ædle principper, skriver Caldwell. Det krævede 50 års masseindvandring, før Europa igen blev bange for sine minoriteter.

Værst ser det ud for Storbritannien, profeterer den amerikanske kommentator. Her vil vold og politisk ekstremisme dominere gadebilledet. Af alle europæiske lande vil adskillelsen mellem indvandrere og indfødte i Sverige være den, der er vanskeligst at tilbagerulle. Spanien har størst chance for at bryde sammen under tyngden af flygtninge.

Lidt opmuntring er der at spore: Tysklands tyrkere vil integrere sig, men det vil gå langsomt. Caldwell spår, at Frankrig vil få store sociale problemer, men at den republikanske tradition vil redde landet igennem. Det er det eneste land, hvor en slags amerikansk drøm kan lade sig gøre, skriver han.


Intet valg

Hvis indvandring havde været et valg, ville nogle lande have fravalgt det, skriver han. De europæiske befolkninger vil nemlig ikke have indvandring, og det har de aldrig villet. Og de har altid været i flertal og er det stadig. Kun 19 procent europæere mener i dag, at immigrationen har været godt for deres samfund. 57 procent mener, at der er for mange. I Frankrig er tallet 73, i Storbritannien 69.

Europæerne har gennem årene lagt øre til den ene elendige undskyldning efter den anden for, hvorfor vi skulle åbne grænserne - alle undskyldninger er ankommet forklædt som storslåede behov, skriver Caldwell. Stort set hele det politiske spektrum, fra socialister til kapitalister, har i den store folkelige opdragelses navn sunget i kor:

Af erhvervsledere fik europæerne at vide, at det ville være godt for industrien, dengang gæstearbejderne begyndte at ankomme i 1950erne. Tyskerne inviterede i 1955 især tyrkiske gæstearbejdere til landet for at arbejde i storindustrien. Gastarbeitern hed de som bekendt, de mænd, der boede i barakker og arbejdede i minerne og stålvalseværkerne, til de var segnefærdige.

Det var altid en uerklæret aftale, som tyskerne tog for givet, at de ville rejse tilbage til Tyrkiet igen. Det gjorde tre fjerdedel af de 18.5 millioner af gæstearbejdere, der kom til Tyskland mellem 1960 og 1973, også. Men tyske virksomheder pressede regeringen til at forlænge kontrakten på de sidste og tillade, at deres familier komme hertil. Det skulle vise sig at blive for stedse.

Også i Danmark begyndte gæstearbejdere fra Jugoslavien, Tyrkiet, Marokko og Pakistan at ankomme - selv om regeringen officielt lukkede for indvandring i 1973.

De europæiske befolkninger ville ikke have accepteret det, hvis de havde vidst, hvad det har ført til, mener Caldwell. Men indvandringen fik sit eget liv, og den hjemve, som mange af de første indvandrere følte, blev mindre udtalt, fordi netværket var etableret. Allerede i midten af 60erne behøvede en tyrker eller en marokkaner ikke at efterlade hele sin kultur og identitet derhjemme: Maden, sproget og religionens institutioner var der allerede - grundlagt af de gæstearbejdere, der kom før. Med fremkomsten af satellit-tv kunne de leve som derhjemme, blot meget bedre og uden at behøve at gøre mere for at blive en del af deres værtslands kultur end højst nødvendig. Adskillige holdt også op med at arbejde.

Arbejdsgivere mente ellers, at indvandrere ville styrke økonomien, og at de ville tage det arbejde, de indfødte europæere var blevet for velbehagelige til. Men de europæiske regeringer havde overvurderet, hvor meget arbejdskraft der var brug for. Den eneste effekt, gæstearbejdernes ankomst havde, var, at den døende storindustri fik lov at leve nogle få år længere. I dag er arbejdsløsheden blandt indvandrere kolossal. Caldwell skriver, at antallet af indvandrere i Tyskland steg fra 3 millioner til 7 en halv million mellem 1971 og 2000. Men indvandrere, der var i arbejde, forblev 2 millioner i den periode. Europa løste midlertidige økonomiske problemer gennem en permanent og bekostelig demografisk forandring.

Da europæerne ikke købte industri-direktørernes undskyldninger, overtog socialdemokraterne bortforklaringernes mikrofon: Det handler om velfærdstatens overlevelse, forklarede de. Fødselstallet i de europæiske lande falder og falder, befolkningen bliver ældre og ældre, og der mangler mere og mere arbejdskraft. Vi må importere indvandrere især fra de muslimske lande mod syd og glemme, at de historisk set har været Europas fjender. For en minimal økonomisk velfærdsgevinst i et meget lille tidsrum genindførte Europa de trusler, det havde taget århundreders tålmodighed og vold at komme over, skriver Caldwell.
»Ingen med indsigt vil hævde, at indvandring redder velfærdsstaten,« fortsætter Caldwell. Både Danmark og Holland har for eksempel begge indført en stram indvandringspolitik, og de to lande klarer sig ikke økonomiske dårligere end alle andre: Milliarder af kroner spares på bistand og på institutioner til sprogundervisning, sundhed, uddannelse, børnepasning, kriminalitet og vedligeholdelse af de nedrivningsmodne boligkomplekser, mange af indvandrerne er blevet placeret i.

Da de økonomiske argumenter ikke slog til, tog de moralske over. Vi har pligt til at tage os af de forfulgte og fattige, lød det nu. Faktisk var det ikke noget, befolkningen skulle have lov til at bestemme over.

Det var den europæiske nationalist, der var den store trussel mod Europa, formanede moralisterne. Læren fra Anden Verdenskrig var, at han skulle holdes nede og hans meninger kriminaliseres. I løbet af nogle få årtier bliver han kontinentets mest forhadte mand.

Om Danmark, som Caldwell også har besøgt, skriver han, at der sker et skift i 90erne med holdningen til indvandrere. Danskerne tog vel imod dem op gennem 70erne, men de blev så længe, at de mistede deres status som gæster. Dermed forsvandt også gæstfriheden. I dag er mange fuldgyldige medlemmer af samfundet - lige så mange er ikke.

Skuffelsen førte den nuværende regering og ikke mindst Dansk Folkeparti til magten i 2001. Ingen europæisk regering er gået så langt i forsøget på at lukke grænserne som den danske, skønt den folkelige modstand i samtlige andre lande er lige så massiv som herhjemme. Forskellen er, at vi i Danmark tillod befolkningen at bestemme, hvor mange der skulle lukkes ind. Det har været et demokratisk opgør.


Geografiens tilfældigheder

Amerikanere blærer sig ofte med, at de med deres overlegne tolerance er meget bedre til at indoptage indvandrere. De ser på europæernes fortvivlelse med let overbærenhed. Men selvglæden sker på en lidt billig baggrund, skriver Caldwell. USA har i de seneste par årtier importeret latinamerikanere, som med deres katolicisme ved, hvordan det indre af en kirke ser ud, og derfor er lettere at integrere. »Europas fiasko og USAs succes kan skyldes geografiens tilfældigheder,« forklarer han.

Den amerikanske succes skyldes også, at landet ikke skammer sig over at kræve af de nye borgere, at de bliver amerikanske patrioter og syr de styrende principper ind i deres eget dna. Nationalisme er intet skældsord i USA. Men i Europa anser man det for at være upassende at kaste værdier efter de nye indvandrere, som man ikke engang selv tror på længere, skriver Caldwell.

Den amerikanske succes skyldes også en brutal ligegyldighed over for indvandrere, som staten helt og holdent overlader til sig selv. Den politik finder de fleste europæere smagløs. Desuden har amerikanerne de seneste par årtier indført en justits så hård og drakonisk, at en fjerdedel af hele verdens fanger sidder i amerikanske fængsler. »Der er ingen fornemmelse blandt amerikanere af, at nye indvandrere står for hovedparten af forbrydelserne, som der er i Europa,« skriver han. Straffene virker.
Men mest af alt handler det om antal. USA har 2 millioner muslimer spredt ud over hele landet. Skulle der være lige så høj andel af muslimer som i Frankrig, talte de 40 millioner. Så var situationen nok en anden, mener Caldwell.


Europa ligner USA

Skal man købe amerikanerens argumenter, kræver det, at man accepterer, at muslimer skulle være den eneste af alverdens kulturer, som ikke kan integreres. Men amerikanere har også haft store vanskeligheder i mødet med andre kulturer. Kinesere, japanere, italienere, irere (Caldwell fortæller om, hvordan de katolske irere forandrede Boston til det værre i midten af 1800-tallet) og ikke mindst den sorte befolkning har været et problem, som amerikanerne på eller anden måde har lært at leve med. Mon ikke også europæerne kan gøre det samme med deres store minoritet?

Når europæere pludselig føler, at deres kultur er i fare, skyldes det måske snarere, at vi er kommet til at ligne USA. Sandt er det i hvert tilfælde, at europæerne i dag har fået en underklasse af muslimer, som i mange år fremover vil give os sociale konflikter og gøre byerne farligere - præcis som vi har set det med den sorte befolkning i USA. I dag kan vi ikke længere håne amerikanerne for den høje kriminalitetsrate i deres byer - vi har fået den selv. Sandt er det også, at vi pludselig må opleve, at vores frihedsrettigheder er kommet under pres. Det kender amerikanerne alt til. I USA er der mere og mere, der ikke må siges, hvis man ønsker at bevare sin stilling. Også det skyldes multikulturalismen.

Europæere plejede ellers at nære en sund mistro til klerikal fanatisme og var ikke bange for en skånselsløs latterliggørelse af grupper, der truer med vold, puster sig op og kvaser deres egne dissidenter. Derimod er det nyt og ueuropæisk, at så mange forkaster denne fine tradition og pludselig anser satire af religiøse ekstremister for at være et udtryk for racisme. Det hedder politisk korrekthed og er en amerikansk opfindelse.

I alt for lang tid veg politikere og akademikere tilbage for det islamiske moralpoliti, som med hård hånd slår ned på de muslimer, der gerne vil assimilere sig og blive gode europæiske borgere. Den vigtigste indsigt at tage med fra Caldwells bog er, at det netop er den muslimske minoritet, vi skal gøre mest for at beskytte. Det går ikke alt for godt.

Det er også noget nyt, at europæere lader nogle mennesker udspy de mest horrible ting, blot fordi de dækker sig bag en trosretning. Og at europæiske intellektuelle ligefrem kalder det »tolerance« at vise eftergivenhed. Caldwell har ret, når han ser frygten i øjnene på dem, der smykker deres principløshed med ophøjede begreber.


Christopher Caldwell: Reflections on the Revolution in Europe - Immigration, Islam, and the West. 363 sider. 169 kroner i Atheneum. Allen Lane.

Billedtekst: Plakater på en væg i Istanbul. Integrationen af tyrkere i Tyskland er en af de få succeer, Christopher Caldwell kan få øje på.

Weekendavisens Klaus Wivel-artikel “Et øjebliks uopmærksomhed” på side 2, 20.05.2009

Muslimsk fundamentalism

En sextonårig och tre fjortonåriga pojkar sitter sedan januari fängslade i Pakistan och riskerar dödsstraff.

Deras brott: de klottrade namnet Muhammed på en vägg.

Expressen

De nakna kvinnorna i Sverige

Slöjdebatten är ständigt aktuell i Sverige, i Europa, likaväl som i de muslimska länderna. Muslimer lämnar aldrig islam, inte ens den muslimska feminismen i muslimska länder, inte heller i Sverige.

Föraktet för kvinnor i väst är en del av muslimsk propaganda från imamer och andra politiska ledare, och även de muslimska kvinnorna anser att svenska kvinnor går nakna på stan och jagar män istället för att sköta hem och familj. Svenska kvinnors liv är sexualiserade och fördummade av muslimer, oavsett om man är sekulär muslim eller fundamentalist.

Kvinnor är antingen avklädda eller påklädda, enligt muslimsk kvinnosyn, och jag blir bedrövad över att det ena kvinnoförtrycket tar ut det andra i muslimers syn på den "riktiga kvinnan".

Ansiktsmimik, ögonkontakt och kroppspråket som anses vara viktigt för mellanmänsklig kommunikation och för barns utveckling talar man inte om. Jag undrar hur barn till dessa klädstycken känner då de är ute med sin mamma. Det blir röstläget och den kroppshållning som möjligen avslöjas, som vägleder barnet.

Burkan och slöjan används ibland som en feministisk strategi i muslimska länder, där kvinnor säger att de får ta del av mannens samhälle bara de är väl påklädda, och på så vis tar sig ut i samhället och in i moskéer. Detta är inte vad vi i väst förknippar med rätten att kunna ta del av samhället och fungera i en demokrati. Och i vilka arbeten och i vilka miljöer kräver man nakenhet av kvinnor i Sverige?

I svenska sammanhang krävs inte avkläddhet på samma sätt som påkläddhet krävs i dessa länder. Det anser jag vara skilda diskussioner.


En muslimsk ung kvinna på en blogg som Tankesmedjan Feminix råkat på, går så långt som att visa uppskattning för paraden av kvinnor på bilden nedan i sin iver att försvara slöjan och islamsk kvinnosyn.

Saxade delar från inlägget från Tankesmedjan Feminix:

"Visste ni att det är våra svenska blickar på slöjbärande kvinnor som är förtrycket? Nej, det visste inte jag heller. Men nu har jag blivit satt på plats av en rättrogen muslim.

Kvinnor som bär slöja är förtryckta, men inte av tvånget att bära slöja utan av blickarna från oss som är nakna utan heltäckande slöjor.

Läs mer på denna "avslöjande" muslimska blogg: Ungdom i islam

Från bloggen:

"Alla kvinnor med slöja blir förtryckta eftersom:

När en beslöjad kvinna går på gatan får hon hemska blickar och hemska kommentarer!

När en beslöjad kvinna söker jobb tittar dem mer på hennes slöja än på hennes CV.

När en beslöjad kvinna diskutterar med vem som helst om religion ska varje person säga någonting om hennes slöja, 'hur man inte kan fatta att man gör något sådant'!

Det är förtryck eftersom beslöjade kvinnor ständigt får höra att man borde ta av sig slöjan och klä sig som alla andra svenskar!

Beslöjade kvinnor har det jättejobbigt ENDAST PÅGRUND AV ATT ALLA I SVERIGE VILL ATT DE SKA GÅ RUNT NAKNA HELLRE!

Är detta ett fritt land? NEJ , det är ett land som förtrycker kvinnor i slöja! Så skäms sönder alla ni som säger att dessa kvinnor är förtryckta av MÄN eftersom de har på sig slöja!"

Det är VI som förtrycker slöjkvinnorna, Tankesmedjan Feminix




"Slöjan eller hijab (arabiska för att skyla sig) intar en central roll i diskussionen om kvinnans ställning i muslimska länder. Hijab kan sägas innebära så mycket mer än bara en slöja; ordet betecknar också ett sätt att vara för kvinnor – inte tala eller skratta för högt, inte röra sig ute bland folk i onödan. Den tolkas på olika sätt, ”i ett spektrum från en personlig och from hållning gällande både män och kvinnor till ett tvingande påbud gällande kvinnors klädsel utanför hemmet, genom olika former av slöja”."

(sid 19-20, Kvinnors rättigheter, En översikt och en fallstudie, Författare: Eva Smedberg och Nelli Kopola. MENA-projektet, Delstudie 13, 2000, Utrikesdepartementet, Enheten för Mellanöstern och Nordafrika.)

Ju närmare makten den iranska kvinnan befinner sig, desto mera noggrann måste hon vara med sin klädsel. Måste hon använda händerna i jobbet – i sjukvården, i affärerna, eller i bilen – har hon ”machne’e”, en hopsydd svart fyrkant som ramar in ansiktet och faller ner över den vida svarta kaftanen, ”roupush” som går ner till vristen, till de svarta strumporna och bastanta svarta skorna. I sjukvården är machne’en ofta vit, liksom på småflickors skoluniform. (Flickor förväntas enligt Koranen inte täcka huvudet förrän de har börjat menstruera, men precis som i alla andra länder vill små flickor se ut som stora flickor, och i Iran gäller hijabtvånget från sju års ålder.)

Behöver kvinnan bara prata i jobbet och dessutom representerar regeringen som absolut inte vill dra på sig kritik från konservativt håll, har hon chador, omsorgsfullt nervikt i pannan och gärna dragen snett över hakan.

En chador får aldrig ha någon form av hopfästningsanordning, inte ens en säkerhetsnål, och är därför ett säkert sätt att se till att kvinnorna inte använder sina händer i onödan. Vid behov får de bita tag om kanterna och hålla fast chadorn med tänderna."
(ibid sid. 13)







Den iranska "nationaldräkten", chadorn, används av iranska kvinnor som en markering mot männen och mot de arabiska kvinnorna, och skapar en iransk kvinnogemenskap.

Så anses svenska kvinnor vara de värsta rasisterna, näst efter de svenska männen...

“Pahlavidynastins försök att modernisera Iran genom att avskaffa chadorn blev en kort och misslyckad parentes, och det lär dröja länge innan tvånget för samtliga kvinnor att klä sig i hijab (= att täcka hela kroppen utom ansikte och händer) kommer att avskaffas. Det har inte bara med islam att göra, utan också med nationen och traditionen.

Den svarta chadorn, det heltäckande skynket (ordet betyder faktiskt tält) används mest i Iran, och är ett slags nationaldräkt som många, också västerländskt uppfostrade och liberala kvinnor, är stolta över att bära. Den skapar en känsla av gemenskap mellan kvinnor från vitt skilda sociala skikt, eftersom den effektivt döljer alla tecken på rikedom. Samtidigt skiljer den iranska kvinnor från arabiska, en viktig nyans i det nationalistiska Iran.”

(Stycket saxat från sidan 8, De feministiska paradoxerna i Iran, Rädsla förvandlad till mod, Två perspektiv på de iranska kvinnornas situation, Författare: Eva Marling och Sholeh Irani.
MENA-projektet, Utrikesdepartementet, Enheten för Mellanöstern och Nordafrika, Delstudie 7, 1999)


Vi har redan en lagstiftning som skyddar kvinnor i Sverige, vi behöver inte använda slöja och burka eller chadorn för att säkra vår heder och för att lyda lagen, som i muslimska länder. Eller för att göra något slags feministiskt genombrott i samhället för att visa att kvinnor har rätt att ta plats var som helst.

Likaså i Finland mig veterligt, men trots detta så gillar pseudonymen Rosa Liksom burkor och fotograferar dem i den finländska naturen:


"Sju burkor sittande i sommargula rapsfält, strosandes i en snötäckt skog och med vinden rivandes i de blå tyglagren på en sten vid havet.

Det började med att jag målade finska landskap. Men det är inget traditionellt landskapsmåleri. Målningarna börjar där naturen slutar och kräver något slags figurer. Det blev kvinnor i burka. Burkan jag använder kommer från Afghanistan, har samma färg som den finska flaggan och är mycket vacker. Men det är förstås inte bara det estetiska jag är ute efter. Jag är även intresserad av att utforska kvinnors situation i muslimska länder, säger Rosa Liksom.

Efter målningarna kom idén till en film, och i den är det du och dina vänner som bär burka. Hur var det?

Det var jobbigt först, jag kunde inte andas och såg ingenting, men redan efter några timmar gick det lättare. En kvinna hade panik hela tiden, en annan upplevde att hennes identitet försvann där under. Andra sa att de kände sig trygga och skyddade. Jag tyckte om att jag kunde observera folk runt omkring utan att de såg mig."

Det är denna effekt männen vill ha då kvinnor ska bära en burka. Det stärker den kontroll de har över kvinnan. De som upplever en trygghet i burkan anser jag blir utnyttjade, de ska skrämmas för de andra, de som inte är som hennes make, de som vill henne ont. Kvinnor ska i dessa länder möjligen få se, men de ska inte ses. Kvinnans identitet ska försvinna, och hon ska bara vara ett stycke täckt kött.

Men det stör inte denna konstnär:

"Enligt islam ska kvinnor täcka hår och kropp. Burkan är en extrem form av det och förknippas ofta med kvinnoförtryck. Vad tänker du om det?

Frågan är vem som bestämmer hur kvinnorna ska klä sig. Om de är tvungna är det en annan sak än om de själva väljer att ha burka. Under arbetet har vi diskuterat det här mycket, men vi har även pratat om det västerländska modet att gå runt nästan naken.

Skulle du kunna bära burka till vardags?

Nej det vill jag inte. Men jag förstår kvinnor som vill det."

Rosa sätter burkaklädda kvinnor i den vackra finländska naturen, DN På Stan





Norska journalisten och författaren Åsne Seierstad blev riktigt känd för oss svenskar med sina rapporter från kriget i Irak, men har även vistats i Afghanistan och hon skriver följande i en bok om sin tid där:

"Det som provocerade mig var alltid ett och detsamma: männens sätt att behandla kvinnorna. Männens överlägsenhet var så inpräglad i dem att den sällan ifrågasattes".

"Hon tappar bort henne hela tiden. Den böljande burkan blir till vilken som helst annan burkha. Himmelsblått överallt. Hennes blick dras mot marken. I gyttjan kan hon skilja hennes smutsiga skor från de andra smutsiga skorna. Hon kan se kanten på de vita byxorna och skymta fållen på den purpurröda klänningen över dem. Med blicken mot marken går hon omkring i basaren efter den fladdrande burkhan. En höggravid burkha kommer pustande efter. Hon försöker hålla jämna steg med de två första burkhornas energiska steg... De går vidare och vrider huvudena åt alla håll för att se sig omkring. Burkha-kvinnorna är som hästar med skygglappar, de kan bara se åt ett håll. Där ögat smalnar går trådgallret över i tjockt tyg som inte medger några blickar åt sidan. Hela huvudet måste vridas. Ytterligare en av burkha-uppfinnarens små knep: en man ska kunna veta vem eller vad hans hustru följer med blicken"

"Burkhan med deras egen lukt. Eftersom så lite luft slipper in och ut har varje burkha sin särskilda lukt. Bibi Guls burkha osar av den obestämda dunst hon omger sig med, gammal andedräkt blandad med söta blommor och något surt. Leila luktar svett och matos. Egentligen stinker alla burkhor i familjen Khan av matos eftersom de hänger på spikar utanför köket. Nu är kvinnorna alldeles rena under burkhorna och kläderna, men grönsåpan och det rosa schampot kämpar mot övermakten. De får snart tillbaka sin egen dunst som burkhorna trycker ner över dem. Lukten av gammal slavinna, lukten av ung slavinna."

Ur Åsne Seierstad ”Bokhandlaren i Kabul” Månpocket 2003.

Kafirerna i Hindukush

Läs mer

Kyrkan skall inte falla undan för islam

- Under en bibelsamling såg de som var här en kille som slog sönder en ruta. De följde honom till hemmet, men hans mamma försvarade honom i stället för att be om förlåtelse, säger den fenomenale prästen Fouad Rasho. Han är dock inte speciellt orolig utan verkar snarast sporrad och vill nå ut med evangeliet till fler. Han ser också ett stort intresse bland många muslimer för kristendomen.
- Förtroendet för islam sjunker dag för dag, och det ökar för kristendomen. Det är något som jag inte såg för några år sedan, säger han.

Evangelisationen i Hjällbo fortsätter – trots stenkastning.

Det påminner mig om salig Kurt Lundgren som på sin blogg Östra Ölands fria horisont skrev:

"Jag tror att kyrkan skall göra som företag som vill komma ur en kris, fokusera på kärnverksamheten. I Kyrkans fall måste det vara :

. Rädda dig från helvetet, kom till oss.

. Läs Bibeln, gå i kyrkan.

. Att omvända muslimer till den rätta tron bör väl vara ett primärt kyrkligt mål, starkt fokus på den saken, käre biskop. Här har du 500 000 otrogna bara i detta land, kanske så många som en miljon. Ut i skogarna och förorterna, missionera och döp dem. Oändlig är arbetsuppgiften, ädelt dess syfte."

Tyvärr är det nära nog omöjligt att omvända muslimer till kristendomen, de flesta är vettskrämda vid tanken eftersom deras profet ju bestämt att de som lämnar islam ska mördas. Men om inte annat är det bra att Jesus kärleksbudskap får vädras ibland.

I den mån svenska kyrkan har missionärer nuförtiden är de till skillnad från prästen Fouad Rasho okunniga om muslimsk tro och inbillar sig att den är en fredens religion precis som kristendomen. Man har vikit sig för islams aggressivitet och pratar hellre om samarbete än om att omvända muhammedaner.

De skrifter som används vid studier av islam behandlar t.ex Muhammed som en man som gifte sig med en rik änka och tog emot Guds ord från ängeln Gabriel. Om man nöjer sig med detta är det inte konstigt deras bild av islam blir tolerant och kärleksfull. Tyvärr är orsaken till detta endast okunskap.

Europa är mitt uppe i ett tre-vägs kulturkrig mellan kristna, sekularister och muslimer. Både sekularister och kristna känner sig hotade av radikala islam. Anti-religiösa sekularister håller med om att islam är farligt av en anledning, nämligen att, precis som kristendomen, det är en religion. Men vissa misslyckas med att förstå att islam snarare än en transcendental religion, påminner om en totalitär politisk ideologi i form av en religion. Den syftar till att införa islamisk lag för alla, även icke-muslimer.

Kyrkan skall inte falla undan för muhammedaner utan försöka omvända dem, inte sant? Därför att islam är ingen religion. Det så kallade övernaturliga lyser med sin frånvaro.

Jag läste ett vittnesmål av en egyptisk muslim som hade konverterat till kristendomen, och den lättnad han kände. På hans arbetsplats gällde vassa armbågar och egoism och folk blev helt förvånade över hans plötsliga hjälpsamhet, att han kunde göra saker åt dem utan att förvänta sig gentjänster.

Påven utvandrar från religiöst “dialogmöte”

En PR-kupp: en palestinier i publiken sätter oväntat en traditionell palestinsk scarf om Påve Benedikts axlar på S:t Petersplatsen i Vatikanstaten, onsdag 22 april 2009.

Från Anna Lyttiger:

Det var inte bara vid Durban II som publiken – på grund av fanatiska muhammedaner - utvandrade.

Påven har fått sig en kulturberikning som han förmodligen inte hade räknat med - och det är egentligen förvånande:

Under ett dialogmöte på tisdagen i Jerusalem dundrade shejk Tayseer Tamimi så hårt mot israelerna att påve Benedictus lämnade mötet. Mötet var avsett för en försonande dialog mellan kristna, muslimer och judar.

Shejk Tayseer Tamimi är till vardags chefsdomare vid en islamisk domstol i det palestinska självstyreområdet, och i sitt verbala angrepp mot Israel beskyllde han israelerna för att mörda småbarn i Gaza, konfiskera palestinsk mark och begår krigsförbrytelser mot Gazas befolkning.

Slutligen uppmanade han alla kristna och muslimer att enas i kampen mot Israel.

Talet chockade påven
Shejk Tayseer Tamimi hade inte tilldelats taletid på mötet, men intog på eget initiativ talarstolen och vägrade att låta sig stoppas innan han hade genomfört sitt tal.

Talet var på arabiska, och därför fick påve Benedikt en löpande översättning av shejkens ord. Allteftersom talets innehåll gick upp för påven, blev han synbart illamående, och när talet slutade, reste sig påven upp och gick – innan det religiösa dialogmötet var över.

Påven hoppas fortfarande på fred
Efter mötet skrev Federico Lombardi, en präst och talesman för påven, i ett email till pressen:

Shejk Tamimis avbrott var inte samordnat med mötesarrangören. I ett möte ägnat åt religiös dialog var shejkens avbrott ett direkt förkastande av idealet om religiös dialog. Vi hoppas inte att händelsen förstör syftet med påvens besök, vilket är att främja fred och verklig dialog mellan religioner.

Min kommentar: Påven begriper konfliktens orsaker, det visar han genom att förmana palestinierna till att stå emot alla frestelser att hemfalla till våld och terrorism. Saken är ganska enkel: lägger palestinierna ned vapnen blir det fred, lägger israelerna ner vapnen blir det Förintelse nr 2.

Hedersrelaterat våld sprider sig över landet

UDDEVALLA. Jian skulle skjutas eller stickas ihjäl med kniv.
Azad skulle mördas och styckas i badkaret.
Motivet: kärlek.
I dag börjar rättegången mot Jians mamma och pappa och ytterligare fyra släktingar.

Visserligen kom pojkvännen från samma by i Kurdistan som de själva kommer ifrån. Men han var inte en man som de valt. Jian skulle gifta sig med en okänd kusin.

Det finns för närvarande mer än 100 flickor som lever gömda i Västra Götalands län. Att skydda dem kostar 1500-3500 kronor om dagen, beroende på de insatser som krävs. Antalet sådana placeringar har ökat markant under senare år. Före 2003 fanns det nästan inga skyddade boenden för flickor utsatta för hedersrelaterat våld.

EuropeNews

Profeten Muhammed tvingades till gifte med sexåring

Saxat från Islambloggen, Gringodelen av Skånskan:

“Jag intalar mig själv att jag hört alla angrepp mot mig och mot islam. Jag intalar mig själv att jag hört alla fördomar, alla lögner, alla attacker och alla svartmålningar. Ändå blir jag förvånad och ja lite rädd, när jag ser vilket hat som folk har i sitt hjärta för muslimer, islam och profeten Muhammed.”

Detta inleder ett försvarstal för profeten Muhammed, som var det egentliga offret för Aisha och hennes pappa som tvingade Aisha på honom, och eftersom han var gift med henne måste han uppenbarligen mot sin vilja genomföra en sexakter. För att fullborda avtalet om äktenskap?

En stilla undran, varför hade man inte adoption i dessa länder?

I kommentarerna under får man se hur muslimer försvarar sin profet och en mycket obehaglig lögn lever bland dessa muslimer, att man i hela världen gifte bort barn. Det ägnade vi oss inte åt i Sverige, vi har haft en hög giftasålder, redan under vikingatiden som någotsånär i tiden kan jämföras med islams framväxt.

Baker: Muhammed, en pedofil? Några av Bakers argument för att Muhammed inte var en pedofil är:

"2. På den tiden, och än idag, ser väst annorlunda på sex med barn än många länder i världen, därav problematiken med sexturismen. Ska vi då verkligen döma andra folk och länder, andra tider och kulturer, med hjälp av våra värderingar?

4. Enligt svensk lag kan man inte dömas för ett brott retroaktivt. Du kan inte bli dömd för ett brott som inte var ett brott när det begicks. Så hur kan man kalla en man för pedofil, när han inte begick en synd eller ett brott, enligt den tidens lagar och moraliska värderingar?

5. Könsmognaden skiljer sig såsom den psykiska mognaden skiljer sig från tidsperiod till en annan. Man levde kortare tid på den tiden och man gifte sig tidigare. Man hade en annan syn på sexualitet och giftermål än man har idag. (http://www.mum.org/menarage.htm)"

Islambloggen på Gringo, på Skånskans hemsida

“Saxat från Aftonbladet;
“Muhammed var ingen pedofil eftersom det var ett legitimt äktenskap. Pedofili är på en annan nivå, till exempel när man köper sex av barn.”
Kurdo Baksi i Aftonbladet.”

Groteskt av kurdiskfödd muslim, Hedersrelaterat våld

Bråken i Vännäs

En folksamling kastade sten mot en flyktingförläggning i Vännäs utanför Umeå under helgen. Situationen var så allvarlig att 40-talet asylsökare fick lämna Vännäs i en bilkonvoj.

Statstelevisionen meddelar med kraftig underdrift att “Allt ska ha sin upprinnelse i att en svensk flicka sagt sig ha blivit slagen av en arabisk pojke.”

En attack värre än Sept. 11

Läs mer om Obamas islamistiska medarbetare och vänner här

Var kom Obamas kampanjpengar från? Obama - Qaddafi Coincidence?

Muslimska brödraskapets planer för islamisering av USA, här

En sammanfattning av Barack Obamas åtgärder sedan han blev president, här

Demografiskt skifte i Rotterdam år 2012

Rotterdam, staden med världens näst största hamn, efter Shanghai, närmar sig den punkt där vita nederländare kommer att utgöra en minoritet i staden.

Trenden visar på en "etnisk majoritet" år 2012, rapporterade Algemeen Dagblad igår.

"Färgandet" av Rotterdam sker till stor del "nedifrån upp". Bland dem som är i 20- och 30-årsåldern är invandrare redan i majoritet. Och i kategorin 0-14 år är så många som 62 procent invandrare.

NISNews via Hodja

Barn som föder barn

Sharialagarna införs mer och mer i Sverige med ökat antal muslimer och på grund av de krav har på Sverige. Barngiften ökar och svenska myndigheter funderar och funderar på i fall man ska kriminalisera barngiften. Socialdemokraternas Nalin Pekguls bror, journalisten Kurdo Baksi, anser att pedofili är då man köper sex av barn, inte att profeten Muhammeds äktenskap med en sexårig flicka är pedofili. Muhammed som är förebilden för många muslimer, använder också hans äktenskap med flickan som ett försvar för barngiften. I Mena-länderna blir flickor tidigt bortgifta och även imamer i Norden anser att barngiften är på sin plats.

Blogginlägget nedan skrev jag i juli 2008 på bloggen Hedersrelaterat våld, men jag ville lägga upp det i denna bloggen för att verkligen visa på hur illa det kan gå för barn som tvingas att föda barn. Jag vet ännu inte om någon gravid barngift som dött under förlossningen, eller att vi skulle ha ett större antal mödrar under 15 års ålder i Sverige.



"Tortyr av barn? Nejdå inte alls, det är ett normalt äktenskap för afrikaner. Eller kanske inte, för den flicka som misslyckas stöts ut från bygemenskapen. Så en viss norm existerar, och barnet bestraffas för att det inte är moget nog att fungera som en färdigutvecklad kvinna kan.

Det handlar i artikeln inte om skador på grund av könsstympning. Detta handlar om undernäring och för låg ålder för barnafödande. Könsstympning är förbjudet i Etiopien, men förekommer och vanligast är den "lilla" omskärelsen, där klitoris, eller förhuden runt klitoris skärs bort.
Ordet fistula betyder fistel, en medfödd eller förvärvad abnorm, "onaturlig" kanal i kroppen.

Reportern Charlotte Palmefors, Östgöta Correspondenten, har varit nere i Etiopen och gjort detta reportage. Det finns inte publicerat på nätet, utan jag har tagit stycken ur tidningsartikeln den 1 juli 2008, i pappersupplagan. Allt är korrekt återgivet.


"Flickorna gifts bort redan när de är åtta, nio år. De blir gravida genast då de kommer i puberteten. Flickornas ålder i kombination med undernäring gör att de inte klarar att föda. Deras bäcken är för trånga. När barnet fastnar på vägen ut finns det ingen hjälp att få. Det kan ta flera dagar att gå till närmaste hälsocentral, och där finns oftast inte ens utbildad medicinsk personal. Barnet dör inom ett dygn. Det kan ta många dagar ytterligare innan huvudet krympt så mycket att den unga kvinnan, om hon överlever förlossningen, klarar att föda fram barnet."

"Kvinnorna (flickorna, min anmärkn.) som överlever en förlossning där barnet fastnar riskerar få omfattande skador i underlivet. Sprucken livmoder, även urinblåsa och ändtarm är inte ovanligt. Med fostrets långa tryck mot bäckenbotten följer också vävnadsdöd. Det uppstår hål, fistlar, i slidväggen genom vilka urin och avföring kan läcka okontrollerat."

"Deras män och familjer har övergivit dem för att de luktar. Många har levt isolerade i många år innan de kommer hit (Fistula-sjukhuset, min anmärkn.) Det kan ta dem månader att gå till sjukhuset. De lyckligt lottade har en åsna att rida på, andra vars ben förtvinats efter år av isolering i en hydda bärs på anhörigas rygg. Flickor som lyckats tigga pengar till buss kastas ofta av den, på grund av att de luktar."

"Mödradödligheten i Etiopien är den högsta söder om Sahara. Exakt hur hög vet ingen, men siffran en av sexton nämns för mig."

"Varje månad söker 250 flickor som fått sina underliv sönder- trasade av förlossningar hjälp (...)."
"Man uppskattar att minst 100 000 "kvinnor" i landet är drabbade. Ett fåtal får hjälp."

"De unga kvinnorna som kommer till Fistula har förlorat allt, också mänsklig gemenskap. Lukten har fått deras familjer att överge dem. Många har levt ensamma i en hydda i år innan de kommit hit."

"(____) den unga flicka som en av sjukhusets läkare hittade i en avlägsen by. Flickan hade legat ensam i en hydda och kunde varken gå eller stå. Efter många operationer kunde hon, ett halvår senare, återvända till byn, helt återställd. Då kunde hon också läsa. Flickornas undervisas den tid de är på sjukhus."

"De svårast skadade flickorna kan aldrig få barn igen. De som blir gravida på nytt måste förlösas med kejsarsnitt. Vi säger åt flickorna att de måste börja gå hit så snart de känner barnet börja röra sig i magen (...). Det kan ta månader innan de är framme på sjukhuset.

"Två av hundra flickor är så svårt traumatiserade av det de varit med om att de blir psykotiska."

Fistula-sjukhuset ligger i utkanten av Etiopiens huvudstad Addis Abeba, och startades för mer än 30 år sedan av australiensiska läkarparet Catherine och Reginald Hamlin. Endast Catherin lever idag, 84 år gammal, men opererar fortfarande. Sjukhuset drivs med donationer från bland annat Stiftelsen Fistulasjukhuset i Sverige.


Jag fick tips om denna artikel igår, och kontaktade redaktionen som erbjöd mig ett gratis-exemplar. Jag hämtade det idag. Detta är verkligheten som jag läst om innan. Det tog mig ändå fem timmar att samla mig för att skriva, likafullt har jag suttit och skakat i armar och händer, och är spänd i käkarna av chocken. Jag har aldrig kommit detta problem så nära som i denna artikel, och jag hoppas att jag förmedlat värdefull kunskap. Då är inte mina tårar över detta fällda för någon jag inte kan hjälpa ändå. De tankar jag sänder alla barn som tvingas genomlida detta helvete, inte heller meningslösa, någon delar dem med mig. Jag kan inte göra mycket mer än bara berätta för andra vad som händer dessa barn!

Jag kommer inte att släppa mitt arbete för kvinnors och barns rättsäkerhet i Sverige. Aldrig tillåta att flickor gifts bort, eller acceptera pedofili i Sverige. Det spelar ingen roll att vi har tillgång till näringsrik kost och specialistsjukvård i Sverige!

Jag är och förblir en moralkärring, och efter att ha läst detta är jag det än mer! Det här är inte en framtid våra döttrar och deras döttrar ska behöva möta, bara för att det finns män och kvinnor som absolut måste leva efter sina egna kulturella och religiösa regler!

Fistulasjukhuset i Addis Abeba, Hedersrelaterat våld



Mer att läsa:
Stiftelsen Fistulasjukhuset

Barnäktenskap legalt i Sverige

Islam stöttar pedofili

Pedofili inom islam

Barngiften ökar drastiskt

Barngifta ska försörjas av maken

Muslimer i Sverige väljer sharia

Muslimfeministisk agenda

Stränga straff ???

Nu har de sex våldtäktsmännen i Södertälje dömts:

"Tre av männen som nu dömts fick fyra års fängelse för bland annat grov våldtäkt mot barn. En fjärde dömdes till fängelse i ett år och sex månader för grov våldtäkt mot barn, en femte inblandad till fängelse i tre år och sex månader för bland annat grov våldtäkt mot barn och en sjätte dömdes till åtta månaders fängelse för grovt sexuellt tvång."

I vissa invandrargrupper är tonårsflickor förbjudna att gå ut, vilket resulterar i separatistiska gäng av rovgiriga män med högst kvinnohatande attityder. Trakasserier av kvinnor har därför exploderat i hela västvärlden, mest chockerande demonstrerat i den senaste fenomenet gängvåldtäkt som sport.

Våldtäktsmännen visar sig knappast ångerfulla. I gängse västerländsk mening är deras handlingar inte fromma och religiösa, men de kan finna stöd för dem i sin egen religion.

- - -
Våldtäkt under valborgsfirande. En 16-årig flicka har anmält att hon våldtagits i centrala Uppsala i går kväll. Nu söker polisen efter ett gäng på sex unga män.

- - -
Flest våldtäkter i Sverige